Jennichen Svensson och familjens hund Suki.
Sedan åtta år tillbaka är Jennichen Svensson kopplad till Svenska Service- och Signalhundsförbundet (SoS). Hon är SoS ende instruktör i Skellefteå kommun och har totalt utbildat ett 20-tal ekipage.
– Vid ett tillfälle hade jag tretton ekipage samtidigt, säger hon och tillägger att antalet uppdrag går i vågor.
SoS bildades 1999 och har i dag cirka 25 instruktörer för assistanshundar, spridda över hela landet.
– Jag är sedan tidigare utbildad hundinstruktör och har en kandidatexamen i etologi och djurskydd och en mastersexamen i animal science. Hundar har alltid intresserat och fascinerat mig och det var därför jag valde att utbilda mig till assistanshundinstruktör, säger hon.
Hur går det till att utbilda en assistanshund?
– Först kallar förbundet till ett lämplighetstest. Samtliga ansökningshandlingar ska då vara inskickade och ekipaget ska uppfylla de krav som finns. Om det visar sig att den kan fungera tillsammans med föraren så börjar utbildningen och den ska ske av en utbildad instruktör som hjälper föraren att själv träna sin hund.
Det finns många olika typer av assistanshund. Det kan vara synskadade personer, personer med diabetes, epilepsi, rörelsehindernedsättning eller neuropsykiatrisk ohälsa som kan få bättre livskvalitet med en assistanshund. Men SoS har inga färdigutbildade hundar. Föraren köper själv in en hund, eller har en i familjen som testas.
När det gäller kostnaden för utbildning säger hon att det dels finns fasta, dels rörliga kostnader och att det är svårt att säga en exakt summa, men att man får räkna med omkring 50 000 kronor.
Det går söka bidrag i ett antal fonder eller stiftelser för att lösa det ekonomiska kring inköp och/eller utbildning av en assistanshund.
Finns det raser som är mer lämpade än andra?
– Det handlar mer om egenskaper hos hunden än om ras. Den ska till exempel vara positiv till människor och tycka att det är roligt att samarbeta, vilja lära sig nya saker och vara nyfiken, säger Jennichen.
Kan du beskriva ett par moment som ingår i utbildningen?
– Hunden ska till exempel kunna ligga still på en plats och vänta. Den ska apportera saker, exempelvis hjälpmedel, klädesplagg och annat och den ska komma på inkallning, säger hon.
Om testet ger positivt utfall inleds utbildningen. Den sker dels i förarens hem, dels ute i samhället och även kring någon specifik plats föraren ofta besöker, exempelvis på stan. Utbildningen sker genom positiv förstärkning vilket i korthet betyder att hunden får belöning när den gör eller agerar på rätt sätt.
– Miljöträningen kan ske genom att åka buss, handla, gå till jobbet eller besöka restauranger. Vi jobbar operativt och hunden ska fungera i många olika miljöer. Det är också viktigt att komma ihåg att det här är en arbetande hund, förklarar Jennichen.
Den kan rädda liv. Jennichen understryker att det handlar om ökad livskvalitet för föraren.
Jennichen med familjens hund Suki.
Hon nämner också den så kallade förträningen. En viktig del som Jennichen som instruktör inleder cirka ett år innan utbildningen börjar. Den syftar till att lägga goda grunder innan de skarpa momenten börjar läras in hos hunden.
Själva utbildningen sker individuellt utifrån förarens behov och Jennichen coachar både hund och förare till att bli ett samspelt ekipage.
Instruktören följer ekipaget från start till mål och har regelbunden kontakt och avstämning av samtliga moment. Det måste fungera i skarpt läge och när utbildningen är klar sker examination. Sedan testas hunden en gång per år under hela tiden den tjänstgör.
– Det är svårt att beskriva exakt hur utbildningen går till eftersom den är så individuell, men grundmomenten är desamma.
Hon säger också att hon bara sett positiva effekter och att ekipagen blir väldigt tajta.
– Nu, till exempel, har jag en pojke med diabetes där familjens hund ska tränas till assistanshund. Det blir stor frihet för alla inblandade när ekipaget är färdigutbildat, säger Jennichen.
Det hunden gör är att den känner av om blodsockernivån är på väg att bli för hög eller för låg och känner av det långt innan elektroniska hjälpmedel registerar förändringen.
Hon säger också att det finns fall där det inte fungerar. Samspelet mellan förare och hund haltar och då går det inte.
SoS marknadsför sig exempelvis genom att delta på hundmässor som MyDog samt via dagspress och annan media. Ändå säger Jennichen att det råder stor okunskap om assistanshundar.
– Vissa har en sådan hund för att kunna ta sig ut. Ibland kan det bli exkluderande om föraren ska in i en butik där man inte får ha hundar. Det syns ju inte på en person som har diabetes eller någon annan osynlig diagnos. Då väljer de flesta att gå till en annan butik. Få vill handla där man egentligen inte är välkommen som man är. Att lägga hunden på lämplig plats utifrån situationen är något som alla förare råds till då och har möjlighet att göra.
Hon nämner allergier och okunskap som orsaker till att hundar inte får vistas i vissa allmänna utrymmen, men menar att det ofta skulle gå att lösa på plats i samförstånd, vilket hon tillägger sker ibland.
För att komma ifråga för utbildning av en assistanshund hos SoS finns vissa krav som ska uppfyllas. Både hos föraren och hos den aktuella hunden. Föraren måste kunna visa upp läkarintyg på en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom och vilka begränsningar detta innebär. Den som kan komma ifråga för en sådan hund bör även ha ett stort intresse för hundar och förmåga att ta hand om hunden på ett bra sätt. Hunden ska bland annat vara veterinärbesiktigad, ha friröntgade höftleder och armbågar samt fungera bra ihop med människor och andra hundar.
Soshund erbjuder rådgivning, utför samtliga tester och uppföljningar av sina ekipage. Lämplighetstestet sker i samverkan med Svenska Hundklubben och hundföraren betalar sin del.
SoS jobbar också med olika projekt kring assistanshundar. Just nu pågår projektet BUS som finansieras av Allmänna Arvsfonden under tre år.
– Det riktar sig till barn och ungdomar med olika typer av funktionsvariation som får uppleva bus, glädje, lek och rörelse tillsammans med familjens hund, förklarar Jennichen och tillägger:
– Det jag skulle önska är att det spreds mer information om assistanshundar. De här hundarna är helt fantastiska och det är otroligt vad de kan göra för oss människor.