Generalmajor Carl-Johan Edström från Kultmark är Sveriges 21:a flygvapenchef. Porträtt av de 18 tidigare flygvapenchefer och flygvapeninspektörer av dem hänger samlade i en trapp på flygstaben. Porträtt av nuvarande ÖB Micael Bydén hänger i en grannkorridor och tavlan på Carl-Johan Edströms företrädare Mats Helgesson har inte kommit upp än.
Norran möter flygvapenchefen på hans hemmaplan, flygstaben, en bit utanför Uppsala där den funnits sedan 1 januari 2019. Carl-Johan Edström hade verkligen ingen bild av sig själv som flygare som tonåring. Möjligen läste han en Bigglesbok, men så mycket mer var det inte.
Valde I 20
Då lumpen kom så blev det I 20 i Umeå.
– Jag hade att välja mellan att bli jägare i Kiruna eller kompanibefäl i Umeå. Jag stod då i mål i Kågedalen och att välja Umeå gav mig möjlighet att fortsätta med det. Fotbollskarriären var den enkla anledningen. Vi hade en bil som gick mellan Umeå och Skellefteå, ler Carl-Johan.
Sedan hade en kompis som Carl-Johan tävlat mot i slalom kommit in vid flygskolan i Ljungbyhed.
– Jag tyckte att utbildningen såg rolig ut. Fram till dess hade mitt idrottsintresse upptagit all tid.
Tre från Klutmark
1989 började Carl-Johan i Ljungbyhed och plötsligt så gick tre stycken från Klutmark utbildningen där, Carl-Johan Edström, tvillingbrodern Carl-Fredrik och kompisen Mats Andersson.
Sedan var han ett år i Uppsala och blev därefter Lulebo vid årsskiftet 1991/1992 där han kom att tjänstgöra vid F 21.
– Karriären kan beskrivas enkelt: tio år som pilot på Viggensystemet, tio år på JAS 39-systemet och jag slutade 2010 som divisionschef i Luleå.
TV: Se Carl-Johan berätta om karriärens höjdpunkter och nya jobbet
Intensiva år
Sedan blev det ett antal år då mycket inträffade. Carl-Johan hann med att jobba som sektionschef vid flygvapnets produktionsavdelning, lokal flygchef vid F 21, studier i USA och stabsofficer vid högkvarteret. 2015 utnämndes han till flottiljchef vid F 21.
”Vi har ett system som gör att man sitter i max fyra år. Sedan går man vidare. Det har gjort att jag fått upptäcka en massa nya roliga befattningar.”, säger Carl-Johan Edström.
– Jag har inte haft någon karriärplan, men jag var tvungen att göra ett vägval då jag var kapten och hade flugit Viggen i tio år. Jag ställde mig frågan: ska jag gå vidare och läsa utbildningar vid Försvarshögskolan? Då bestämde jag mig för att gå hela vägen och läsa till Då bestämde jag mig för att gå hela vägen och läsa till överstelöjtnant, vilket krävs för att bli divisionschef. Det var runt 1998.
Förordnanden
Sedan har det, enligt Carl-Johan, handlat om de möjligheter som förordnanden om fyra år ger.
– Hade vi inte haft det hade jag aldrig lämnat som divisionschef. Det var så otroligt roligt och då hade jag blivit kvar där. Och hade jag inte blivit kvar där så hade jag blivit kvar som flottiljchef för det hade jag också i fyra år.
”En sak har gett en annan. Sedan har jag fått möjligheten att utvecklas.”, säger generalmajor Carl-Johan Edström från Klutmark. I höstas utsågs han till ny flygvapenchef.
– Vi har i ett system som gör att man sitter i max fyra år. Sedan går man vidare. Det har gjort att jag fått upptäcka en massa nya roliga befattningar. Det där har drivit på mig hela tiden. Det har inte varit en grundtanke, en sak har gett en annan. Sedan har jag fått möjligheten att utvecklas.
Aktiv flygare
Generalmajor Carl-Johan Edström fyller 53 år i vår och är fortfarande aktiv flygare.
– Jag har haft möjligheten och turen att få flyga i hela min karriär. Nu har jag inte flugit fullt ut de senaste tio åren, men jag har kunnat hålla uppe en ganska hyfsad nivå, vilket har varit jätteroligt.
I huset där flygstaben finns syns det till och med på avspärrningsglasen vilken verksamhet som finns där.
Vad är det som lockar med flygandet?
– Det är en frihet och det är en fantastisk känsla att få styra ett modernt stridsflygplan. Det är svårt att beskriva. Jag brukar jämföra det med att åka det perfekta slalomåket i djupsnö utför en fjällsida. När du flyger är du bara här och nu för stunden och har en uppgift. Du kan inte tänka på annat än att genomföra den. Det är en frihetskänsla i ett kunna manövrera i alla dimensioner. Sedan finns det en laganda eftersom man alltid är tillsammans med andra piloter, berättar flygvapenchefen.
– Jag började i flygvapnet för att vara pilot. Det har jag alltid brunnit för. Att få vara uppe i lufthavet är speciellt.
Flygtaktisk chef
Det blev tre år som flottiljchef i Luleå. Sedan fick Carl-Johan sitt andra utlandsuppdrag, i Afghanistan där han var senior rådgivare och planeringschef.
– Då jag kom tillbaka tog jag över som flygtaktisk chef. Sedan gjorde vi en omorganisation och slog ihop de två flygvapenstaberna till en stab och flyttade verksamheten hit till Uppsala.
– Det var därför jag bytte jobb så snabbt och blev ställföreträdande flygvapenchef. Och sedan kunde jag inte tacka nej heller då jag i höstas fick frågan från ÖB Mikael Bydén om jag ville ersätta Mats Helgesson som då planerade att sluta.
Lämna Luleå
Var det ett stort steg att ta att lämna Luleå?
– Vi, jag och min familj, har bott i Stockholm tidigare under min utbildning och vi har också bott i USA tillsammans. Vi har rört på oss lite grann, men visst det var ett stort steg att ta. Att tacka ja till jobbet var inte svårt, men är vi beredda att göra det här tillsammans?
Flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström står framför den första serietillverkade JAS 39 Gripen E. Bilden togs i december 2019.
Nu är du definitivt att betrakta som offentlig person. Hur upplever du det?
– Det har varit fantastiskt roligt. Om ingen knuffar mig härifrån sitter jag livet ut, säger Carl-Johan och brister ut i ett jätteskratt.
Det är redan klart nu att försvarsanslaget kommer att öka under 2020-talet och att flygvapnet och marinen kommer att dominera då det gäller tillskott av pengar till material.
Mycket politik
Som flygvapenchef är det väldigt mycket politik i arbetet.
– I min roll ingår att jag ska ge ÖB och de politiska nivåerna så bra råd som möjligt.
Ett led i de politiska besluten är att F 16 i Uppsala kommer att återuppstå som flygflottilj, vilket ger möjlighet att basera Jas 39 Gripen och flygskola där.
– Sedan har vi en handlingsfrihet de närmaste åren att starta upp ytterligare stridsflygdivisioner i och med att vi behåller Jas 39 C/D.
Carl-Johan Edström leder arbetet i en tid då det handlar om utveckling istället för avveckling. Själv påminner han först som sist allvaret i att en tillväxt måste ske.
– Vi ska komma ihåg att det i grunden finns ett negativt skäl till tillväxten. Försvarsmakten har tillväxt för att omvärldsläget är mycket sämre. Det gör att även vår uppdragsgivare, det vill säga ni via politikerna, bedömer att vi måste ha en starkare försvarsmakt. Men att vara chef under tillväxt är stimulerande, spännande och utmanade.
Framtidens flygvapen
Nu handlar det om att bygga framtidens flygvapen för Carl-Johan Edström.
– När man bygger måste det ske under en tioårsperiod. Det första steget tar vi med personalförsörjning och utbildning. Vi kan inte bara anställa officerare, tekniker, flygstridsledare, med flera, utan vi måste se till att utbilda och utveckla dem. Den beställningstiden ligger på mellan fyra och sju år.
– Det säkraste stället att rekrytera är bland värnpliktiga. I dag finns ungefär 100 000 i varje kull, där 15 000 kallas till mönstring och runt 5 000 tas ut till utbildning. Det är viktigt att utöka värnpliktsutbildningen, dels för att kunna fylla våra krigsförband, och dels för att kunna ha en bredare rekryteringsbas.
Fler kvinnor
Och rekryteringsbasen handlar lika mycket om kvinnor nu och i framtiden.
– Vi har bara runt tio procent kvinnor i flygvapnet. Det duger inte. Vi måste rekrytera de bästa av de bästa för att få den bästa organisationen när vi kommer till 2030. En organisation som består av 20 procent kvinnor är inte den organisation som är bäst lämpad att möta våra hotbilder, en sådan organisation måste vara mycket mer jämställd.
”Vi har bara runt tio procent kvinnor i flygvapnet. Det duger inte. Vi måste rekrytera de bästa av de bästa för att få den bästa organisationen när vi kommer till 2030.”, säger Carl-Johan Edström om de utmaningar som finns framöver.
– Vi måste passa på och öka volymen kvinnor - den chansen kan vi inte missa.
När personalförsörjning och utbildning finns på plats blir fortsättningen enklare.
– Sedan kan vi införa nya flygsystem och materiel – och det sista steget är öka volymen av antalet förband och antalet anställda.
Mot 55 år…
Om drygt två år fyller Carl-Johan Edström 55 år. Då hade han normalt kunnat gå i pension i och med han verkat som stridspilot.
–Då man tar chefsbefattningarna är åtagandena på tre eller fyra år. Då måste man ta dem hela vägen ut. Om inget annat händer kommer jag att sitta kvar de åren. Sedan får vi se vad som händer.