Björn Schröder kommer ursprungligen från Kiel i Tyskland. De senaste åren har han forskat vid Göteborgs universitet, men nu startar han en ny forskargrupp i Umeå. Foto: Hanna Eriksson/VK.
Den kallas ibland McDonalds-dieten, en diet som innehåller socker och fett men inte så mycket fibrer.
– Den dieten är väldigt vanlig i vårt moderna samhälle. Den har en stark påverkan på tarmbakterierna, säger Björn Schröder, som håller på att bygga upp en ny forskargrupp vid MIMS, Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige vid Umeå universitet.
Tarmfloran består av bakterier och andra mikroorganismer som finns där naturligt. Varje vuxen har upp till ett kilo bakterier i tarmen. De hjälper oss att smälta maten.
Maten påverkar
Tidigare forskning har visat att maten påverkar bakterierna. Sammansättningen kan ändras och vissa viktiga bakterier kan minska kraftigt i antal på grund av det vi äter, exempelvis om vi äter en mindre fiberrik kost.
– Även om vi ökar mängden fibrer igen kommer kanske inte alla bakterierna tillbaka. Det finns idéer om att det möjligen orsakar så kallade västerländska sjukdomar som blir allt vanligare, som metaboliska sjukdomar och inflammatoriska magsjukdomar, att det finns en koppling mellan de här ändrade kostvanorna och tarmbakterier och ökningen av de här sjukdomarna.
Björn Schröders laboratorium kommer att studera tarmens barriärfunktion där tarmens slemhinna har stor betydelse. Om den inte fungerar som den ska kan tarmbakterier orsaka inflammation på tarmen och orsaka sjukdom.
– Crohns sjukdom och ulceriös kolit är båda inflammatoriska tarmsjukdomar där tarmbarriären är starkt inflammerad. Det kommer ofta i skov och det är mycket plågsamt för patienten.
Det är inte helt klarlagt vad som orsakar dessa sjukdomar.
– Tarmbakterierna i kombination med ärftliga faktorer kan spela en roll liksom dieten. Det blir också allt vanligare, så det är något som hänger ihop med den västerländska livsstilen.
Negativ effekt
Tidigare forskning från Björn Schröder har också visat att västerländsk mat har den negativa effekten att tarmslemhinnan blir lätt genomtränglig för bakterier, vilket kan orsaka inflammation. Med en särskild sorts fiber, inulin, blir slemhinnan starkare och genomträngligheten försvinner.
– Vi vill studera mer i detalj hur det fungerar och om det bara gäller inulin eller om det också gäller andra typer av fibrer. Alla tål inte inulin, speciellt inte i högre doser. Och det är heller inte klarlagt hur höga doser som fungerar i människor.
Björn Schröders grupp ska också undersöka den starka påverkan som antibiotika har på tarmbakterier.
– Som många människor vet påverkas tarmen av antibiotika med diarré och andra problem för att tarmfloran ändras eller är störd. Vi vill ta reda på hur den här störningen av tarmbakterier påverkar barriärfunktionen.
Forskarna i guppen ska också studera betydelsen av antimikrobiella peptider, som brukar beskrivas som kroppens egen antibiotika. De fungerar som en skyddsmekanism för barriären.
Målet är att förstå samspelet mellan tarmbakterier och tarmens slemhinna i detalj. Förhoppningen är att det kan leda till metoder att förebygga sjukdomar genom att ändra dieten – eller genom att utveckla probiotika, alltså bakterier som har en gynnsam effekt på tarmen.
– Vi hoppas i framtiden att få svar på vilka probiotika som fungerar och vilka dieter vi bör äta för att få en mycket bättre tarmhälsa.
Fokus blir på fibrer.
– Det är också känt att det är väldigt bra med fibrer, men det finns många olika sorters fibrer. Så vi vill gå in mycket mer i detalj för att ta reda på vilken typ av fibrer som är bra för vilka bakterier.
Anders Wynne/Västerbottens-Kuriren
Björn Schröder forskar bland annat om hur fibrer skyddar tarmens slemhinna och förhindrar inflammation. Foto: Hanna Eriksson/VK.