Jag träffar Stephan Stenmark redan ute på parkeringen vid regionhuset i Umeå där han har sitt kontor. Han kommer i flygande fläng på cykel med ett dokument i handen.
– Det är universitetsstudien som ska genomföras och vi måste få en påskrift från universitetet. Allt går fort nu. Det är in i kaklet, säger han och cyklar vidare.
Några minuter senare är han tillbaka. Vi genomför intervjun utomhus, minst två meter från varandra, i omväxlande kyligt och stekhett väder.
Jag frågar om smittskyddet har en plan för hösten med tanke på pandemin.
– Mycket av planen handlar om att upptäcka fall och begränsa smittspridningen. Vi kommer att fortsätta att testa för pågående infektion av covid-19 så mycket vi bara kan. Vi är för en intensiv provtagning och vi tror på att smittspårning gör skillnad.
Han ser inte för sig samma utveckling av smittspridningen som var i mars och april i Västerbotten.
– Det som talar för att vi har större förmåga att hålla emot toppar nu är att vi kan testa fler och har bra struktur för smittspårning.
Smittspårningen är uppdelad så att patienter, brukare och personal i region och kommuner smittspåras av vårdhygien. Smittskyddet spårar resten. De ringer den som är sjuk och tar in data enligt en manual för att ta reda på vilka nära kontakter den sjuke haft. Riktmärket är att man ska ha varit inom två meter under mer än 15 minuter.
– Vi kommer sedan överens om vem som ska kontakta dem personen varit i kontakt med. Ofta har de redan informerat närstående och kollegor om att de har covid-19-. De som har symtom ska sedan testa sig. Vi sätter inte friska personer i karantän men ofta ändrar de sitt beteende ändå. Många tar ett väldigt stort ansvar.
Covid-tester har visat fel resultat och alla som genomgår infektion får inte antikroppar. Är det meningsfullt att testa sig?
– Det fel som uppstod är ju jättetråkigt och olyckligt då det kan skada tilliten, men det är en liten andel av alla tester som tagits. Felkällan är nu borttagen. Vi arbetar mycket för att man ska kunna lita på testkvaliteten.
Enligt Stephan Stenmark kan man efter nästan alla infektioner se en försvarseffekt i form av antikroppar. Med det här viruset är det inte alltid så.
– Samtidigt har ett positivt svar stort värde för de som varit covid-positiva och det är av vikt.
Han berättar också att Folkhälsomyndigheten också har en utredning på gång kring hur man ska tänka om antikroppstester för att de ska få bäst nytta.
Något som begränsar tillgången till antikroppstester i dag är att de kräver mycket personalresurser då man måste ta ett blodprov.
– Vi måste väga in om det påverkar annat i sjukvården och inventera hur vårdcentralerna ser på sin kapacitet. Dessutom måste man se över om det kanske behövs externa aktörer som utför detta.
Tidsaspekten är också intressant. Hur länge kommer pandemin att påverka samhället? Stephan Stenmark upprepar frasen han sagt flera gånger.
– Vi måste se det här som det nya normala, och tillägger
– Det handlar inte bara om hösten och vintern. Vi kommer att behöva ha rekommendationer på grund av viruset de närmaste två åren, men det kan behöva modifieras, säger han.
Han poängterar:
– Men framtiden sköter inte sig själv. Vi gör framtiden. Vårt beteende styr utfallet.
När det gäller vaccin tror han inte att det kommer att vara tillgängligt förrän tidigast i mars 2021.
– Influensavaccineringen blir en övning av vaccinering mot covid-19 i riskgrupperna. Det blir på ett helt nytt sätt. Vi kan inte ha drop-in med fulla väntrum. Flödena måste vara glesare och samtidigt måste vi nå många.
Även vid covid-vaccinering kan det behövas externa aktörer tror han och kanske samarbete med skolhälsovården.
– Det krävs många kreativa lösningar, men det finns inga färdiga planer än.
När vi väl får ett vaccin mot covid-19 kommer vaccineringen troligtvis att ske i omgångar i prioriteringsordning – först ut är riskgrupperna och vårdpersonal.
– Det blir en utdragen vaccinationsverksamhet i olika faser under 2021. Men vi tar höjd för att erbjuda vaccin till alla. Jag gissar att det om ett år kommer att finnas flera parallella vaccin som kanske passar olika bra till olika grupper i samhället.
Sedan är ju frågan om man vill ha vaccin.
– Jag tror det kommer att vara attraktivt, inte bara för ens egen skull utan även för andras.
Stephan Stenmark tror att den stora utmaningen blir att få människor att fortsätta leva med fysisk distansering, att inte kunna träffa kompisar att inte sitta för trångt i fikarummet eller åka med en fullsatt buss.
– Vi måste komma ifrån att ge upp om vi känner att vi misslyckas och istället ta nya tag. Vi behöver hjälpas åt att skapa en kultur där det är ok att säga att nu måste vi tänkta om här i fikarummet, det känns inte bra att sitta så nära. Det behövs en tillåtande kultur, för varandra men även för kollegans anhöriga.
Han hoppas också att hösten och vintern kommer att innebära att övriga smittor minskar till följd av vårt förändrade beteende.
– Det skedde en stor minskning av antibiotikaförskrivning och luftvägsinfektioner. Skillnaden var störst i april men klart lägre nu också. Antalet smittade av klamydia och gonorré har också minskat något. Vi kan inte veta alla faktorer som påverkar men jag tror rekommendationerna får effekt på andra infektioner.
Tittar vi ännu längre fram så finns risken för ytterligare pandemier.
– Det fanns en plan för en pandemi men det är ändå stor skillnad att hamna i en som också går ganska fort och som påverkar hela samhället. Processen är omtumlande. Det var exempelvis ett jobbigt scenario att Kina, som står för leveransen av mycket av världens skyddsutrustning, skulle stänga ner. Inga regioner hade volymmässigt en beredskap för en fullskalig pandemi.
Därför behövs förändringar anser han:
– Vi måste landa i att vi har större lager, lägre sårbarhet i flöden och leveranser och vi behöver en nationell eller nordisk kapacitet att tillverka det vi behöver. Det marknadsekonomiska systemet fungerar inte så. Det här har varit en väckarklocka för hela världen.
Han tycker att Västerbotten är en precis lagom stor region för att få saker att ske snabbt och smidigt.
– Vi har i dag mer kontakter inom regionen och förstår bättre betydelsen av logistikpersonal, IT-tekniker och kommunikation. Och alla bjuder till, hjälps åt och tänker nytt. Nu gäller det bara att bygga uthållighet också.