På fabriken i Stöcksjö jobbar Ludvig Dahlgren, Jan Åberg och Marlene Forsman.
Det dånar när sex ton sand hälls ned i den gigantiska blandaren i företaget Byggbetong John Dahlgren AB's fabrik i Stöcksjö. Marlene Forsman går uppför järntrappan och tar ut några liter flytande massa för att testa om den har rätt sammansättning, skriver VK.
– Det ser bra ut, perfekt! säger hon efter att hon undersökt lufthalten.
Hon är ansvarig för betongblandningen i Stöcksjö. Nästan allt jobb gör hon på datorerna inne på kontoret. Hon har 200 olika ”recept” beroende på vilken sorts betong hon ska blanda.
Ludvig Dahlgren berättar att allt fler kunder vill köpa deras gröna betong och nu planerar de att bygga ett nytt platskontor i Stöcksjö. När Affärsliv kommer på besök jobbar de med en pumpstation på Lundåkern, och nyligen gjorde de klart ett husfundament vid Östra Station.
– När vi kör förbi bron i Hällnäs brukar jag säga till mina barn ”Den här bron har vi blandat betong till”, men de bryr sig inte, skrattar Marlene Forsman.
Till en villaplatta behövs en sorts betong. Ska den i stället sprutas ut på en tunnelvägg så behövs en helt annan sammansättning. Då gäller det att den torkar nästan blixtsnabbt.
Just sprutbetong är företaget Byggbetongs största produkt, och framför allt går deras betong till gruvor. När en ny gruvort har sprängts sprutas betong på väggar och golv för att stenar inte ska falla ned.
Snart kommer ett liknande projekt i Umeå, när Ersmarkstunneln ska sprutas. Byggbetong ska lämna ett bud på uppdraget. De levererar till alla Bolidens gruvor i Västerbotten.
Den flytande betongen hämtas i specialbyggda bilar som är långsmala för att rymmas i de trånga gruvgångarna.
– De ser ut som cigarrer ungefär, säger Jan Åberg.
Betong görs av huvudsakligen tre ingredienser: cement, vatten och så kallad ballast, oftast handlar det om sten och grus. Cementen är miljöboven i sammanhanget. 90 procent av betongens klimatavtryck sker när kalk bränns till cement och koldioxid frigörs.
Grön betong görs genom att minska mängden cement och i stället använda andra bindemedel. Det kan vara slagg från stålindustrin. Byggbetong använder slagg från Oxelösund eftersom den i Luleå inte anpassas. Slaggen måste nämligen kylas jättefort för att kunna användas i betong.
I jakten på en miljövänligare betong testas många andra sorters bindemedel. Bland annat en speciell sorts flygaska, som görs genom att bränna skalet på ris.
– Det används sjukt mycket betong i världen. Det krävs bindemedel i stora kvantiteter, det räcker inte med lite risskal utan här snackar vi miljontals ton i Sverige, säger Ludvig Dahlgren.
– Klimatkraven från våra kunder är höga och vi vill helst ligga lite före i utvecklingen, säger Skelleftebon Ludvig Dahlgren, yngst i ägarfamiljen.
Är grön betong sämre än vanlig?
– Nej, snarare bättre skulle jag säga. Många anser att den gröna är bättre beständig, att den håller längre. Slagg har använts länge, bland annat vid bygget av Burj Khalifa i Dubai, säger Ludvig Dahlgren.
Hållfastheten beror mest på armeringen. Det gäller att den inte rostar, tillägger försäljningschef Jan Åberg.
– Hela byggbranschen förändras, och utvecklingen går fort. Klimatkraven från våra kunder är höga och vi vill helst ligga lite före i utvecklingen, säger Ludvig Dahlgren.
Det finns tre leverantörer av betong i Umeå. En fabrik ligger på Västerslätt och en på Svartberget. Ludvig Dahlgren menar att deras fabrik i Stöcksjö, som byggdes 2014, är en av de modernaste.
– Den kan tillverka alla typer av betong utan att den behöver byggas om, säger Ludvig Dahlgren.
– Allt vägs på grammet, berättar Ludvig Dahlgren när sex ton sten och grus hälls in i blandaren.
Sverige var för några år sedan nära en cementkris. Huvuddelen av landets cement kommer från kalk från Slite på Gotland. Företaget Cementa var nära att mista sitt bryttillstånd. Förra året fick de dock grönt ljus för fyra år.
– Få förstod hur nära vi var en kris. Troligen hade både gruvor och byggen stannats av, och det hade gett fatala konsekvenser för hela Sverige, säger Ludvig Dahlgren.
Blev ni tvungna att dra ned produktionen?
– Nej, men hotet fanns, säger Jan Åberg.
Det finns kalkfyndigheter på fler ställen i landet än i Slite, men planen är att bygga en stor cementfabrik på Gotland som kan fånga upp koldioxid. Det är rätt väg att gå, tycker Ludvig Dahlgren.
– Ja, vi tror att det är den långsiktiga lösningen.