I sökandet efter en bostad i Umeå i januari i fjol kom Ronja Nilsson i kontakt med en kvinna via en Facebookgrupp. Kvinnan påstod sig vilja hyra ut en lägenhet i andra hand – men allt var en bluff.
– Vi chattade med varandra och kvinnan bad mig att scanna en så kallad QR-kod, berättar Ronja Nilsson, till VK.
Varför?
– Hon ville göra en kreditupplysning på mig och sa att jag behövde skapa ett nytt bank-id. Jag tvekade men gick till slut med på det och loggade in med mitt bank-id. Kvinnan fick också CVC-numret på baksidan av mitt bankkort.
Efter konversationen fick hon känslan att allt inte stod rätt till och loggade in på sin bank.
På kontot kopplat till hennes bankkort fanns plötsligt över 100 000 kronor. Personen som hade utgett sig för att vilja hyra ut en lägenhet hade tagit banklån i hennes namn. Ett från Nordea och ett från Ferratum bank om totalt nästan 160 000 kronor.
– Jag förstår att det i vissa öron låter jättedumt. Men jag är godhjärtad och man behöver inte alltid tro det värsta om människor. Jag var dum och naiv, men jag har lärt mig läxan att inte vara så godtrogen.
Sammanlagt förlorade Ronja Nilsson ungefär 57 000 kronor på bedrägeriet. Nordea stoppade nämligen en transaktion på strax över 100 000 kronor innan pengarna hann flyttas från hennes konto.
– Det var bara en liten del av det lånet som skickades i väg från mitt konto. Transaktionen stoppades för att Nordea hade noterat att det var mycket pengar i omlopp på mitt konto.
Vart pengarna tog vägen vet Ronja Nilsson inte. Strax efter händelsen gjorde hon en anmälan till polisen, som senare lade ner fallet.
– Man kunde klarlägga att en viss del hade gått till bitcoin men inte mycket mer än så. En stor del av pengarna hade skickats till utländska konton och polisen har inte kunnat spåra personerna bakom dem.
I hopp om att lånen skulle kunna dras tillbaka vände sig Ronja Nilsson efter händelsen till bankerna. Hon fick nobben hos både Nordea och Ferratum bank.
– Jag har inte fått någon ersättning. De menar att det är mitt eget fel och att jag får skylla mig själv.
Men ännu har hon inte gett upp hoppet om att få tillbaka pengar från bankerna. Nyligen anmälde Ronja Nilsson händelsen till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.
– Det hade varit skönt att få några kronor tillbaka. 57 000 kronor är mycket pengar för de allra flesta.
Efter en dom i ett liknande fall i högsta domstolen kom ARN i november med nya riktlinjer i frågan om konsumenters ansvar vid bedrägerier där bankkunder lurats att lämna ut sin kod till exempelvis bank-id. Myndighetens nya inställning är att utsatta i högre utsträckning än tidigare ska få ersättning av bankerna.
David Henriksson, presskommunikatör på Nordea, skriver i ett mejl att banken inte kommenterar enskilda ärenden.
”Men generellt ser vi mycket allvarligt på att bankkunder råkar ut för bedrägerier, och tar vårt ansvar att skydda våra kunder på stort allvar,” skriver han och fortsätter:
”Huruvida en kund har rätt till ersättning beror på det enskilda fallet. Den som anser sig ha blivit utsatt eller har blivit utsatt för bedrägeri ska polisanmäla och kontakta banken snarast. Därefter prövas varje fall individuellt.”
VK har sökt Ferratum bank för en kommentar.