Oscar Berglund, gruppchef, bedrägeri vid polisområde Västerbotten.
I bedrägeriet som företagaren Boh Westerlund utsattes för pågår förundersökningen. Oscar Berglund säger att allting tyder på att det handlar om organiserad brottslighet, en liga. Han säger också att bedrägerier ofta hänger ihop med penningtvätt, som också är kriminaliserat.
– I det här ärendet är en åklagare utredningsledare och där vi ser att pengarna har gått utomlands gör vi först en så kallad europeisk utredningsorder. Det är ett fastställt arbetssätt inom EU där polisen kräver viss hjälp och vissa åtgärder från andra länder.
Hur går utredningen till?
– Hittills har vi gjort en intervju med den som är drabbad, där vi fastställt brottstyp och upplägg av bedrägeriet. Sedan har vi följt flöden av betalningar som är gjorda för att se vart pengarna gått. Vi har kunnat se vart pengarna hamnat i det första skedet och då skickar vi begäran om åtgärder till de länderna. Det som ofta är nyckeln i ett bedrägeri är att följa pengarna till olika länder. Men det ingår också i brottsupplägget eftersom syftet är att tvätta pengarna i flera olika led. Det gör det svårare för oss att utreda och det tar längre tid, säger Oscar Berglund.
När det gäller ärendet med Boh Westerlund så säger Oscar Berglund att det rör en form av investeringsbedrägeri där bedragarna tagit det ett steg längre.
– Just den här typen av brott, när vi pratar om utländska organiserade ligor, är väldigt sofistikerade med avancerade upplägg och skådespelarnivå på de här människorna som utför gärningarna. Det kan också pågå väldigt länge innan man kommer fram till själva brottsupplägget.
Han säger också att det i investeringsbedrägerier ofta är många som satsar oerhörda pengar, att det väldigt ofta är kopplat till kryptovaluta och att många investerar mer och mer pengar tills man inser att man är lurad.
I investeringsbedrägerier kan lagstiftning och resursfrågor göra det problematiskt i vissa fall – det kan exempelvis handla om lagstiftning i olika länder som inte alltid matchar varandra för att nå framgång i ett ärende.
– Vi har gott samarbete med länder i hela Europa, men det är också svårt att säga hur det prioriteras på plats i respektive land. Vi ser ofta, där det handlar om organiserade bedrägerier, att pengarnas slutdestination är Västafrika.
Vad beror det på?
– Det finns en lång historik i de länderna att man håller på med bedrägerier, helt enkelt. Min teori, och ren personlig spekulation, är att myndighetskontrollen i de här länderna kanske inte är så utvecklad. De här länderna är också väldigt utsatta när det gäller möjlighet att försörja sig på ett legalt sätt, det är vad jag tror i alla fall, säger Oscar Berglund.
Finns det någon chans att Boh får tillbaka sina pengar och att de skyldiga lagförs?
– Jag brukar säga till de som utsatts och till de jag möter att det är extremt liten möjlighet att få tillbaka pengarna, där brukar jag vara krass. Att få någon lagförd är större chans, men där finns det också två delar: bedrägeri eller pengatvätt, säger han och fortsätter:
– Vi behöver komma in så tidigt som möjligt för att kunna stoppa pengaflödet och lönsamheten för bedragarna. Sedan kan information som vi delar gynna de länder där det landar och de kan bygga upp en erfarenhetsbank. Det är aldrig bortkastat att dela information och det är en nyckel för att slå sönder de här internationella nätverken kring bedrägerier, säger Oscar Berglund.
Polisens bedrägeriavdelning i Västerbotten utreder ärenden från kust till fjäll och har utredare stationerade i Umeå och Skellefteå.
Bedrägerianmälningar som rör Sveriges fyra nordligaste län går först till bedrägericentrum i Sundsvall där första selekteringen sker och vissa ärenden läggs ner. De som ska tas vidare hamnar hos någon utredare i respektive län där brotten begåtts eller där brottsanmälan kommit in.
Att bli utsatt för bedrägerier är väldigt ofta förknippat med skuld och skam, särskilt när det handlar om romansbedrägerier, eller social manipulation, som det också kallas.
– De träffar hjärta och själ hos den som blir drabbad och många mår väldigt dåligt av det, vilket vi ser. Men vi brukar säga att det är den, eller de, som begått brottet som har all skuld. Det är jätteviktigt att trycka på, vilket vi gör när vi möter de som drabbats.
Kan vem som helst utsättas för bedrägeri?
– Ja, det skulle jag vilja säga. Bedragarna är tyvärr riktigt skickliga på att hitta just din svaghet eller viljan att investera pengar. Men jag tror också att när det kommer till romansbedrägerier så är anmälningsbenägenheten hos män lägre än hos kvinnor, det är den känsla jag har i alla fall.
Vad kan ni göra för att minska antalet bedrägerier?
– Brottsförebyggande är viktigt i all polisiär verksamhet och kring bedrägerier är det en negativ utveckling eftersom det har ökat väldigt mycket. Vi vill ge folk en chans att inte bli lurade och för oss handlar det om att sprida information, exempelvis via media. Vi vill också sprida de senaste bedrägeriuppläggen för de ändrar sig från vecka till vecka och inom polisen har vi ett helt annat kommunikationsflöde i dag än tidigare. Vi ska också lägga en del av vår arbetstid på att informera och innan coronapandemin så var vi ute ett par gånger per månad.
Det handlar om fysiska besök i olika PRO-forum, intresseföreningar och i möten med allmänheten.
– Det är viktigt och jag försöker verkligen prioritera det eftersom målet för oss är att folk ska slippa bli lurade. Generellt så kan jag också säga att vi alla behöver bli mer observanta. Av ren överlevnadsinstinkt så ska vi ifrågasätta mer än vad vi gör. I dag matas vi med så mycket hela tiden och ibland sker saker av bara farten.
Han vill också informera om en bedrägeriform som dykt upp på senare tid. Det kallas för ransomware och handlar om att ett företags datasystem tas som gisslan. Syftet är att pressa företaget på pengar.
– Det går ut på att någon anställd på företaget klickar på en länk. Det som händer är att man laddar ner malware, skadlig programvara, som tar hela företagets datasystem som gisslan. Sedan kommer ett meddelande om att hela datasystemet är låst och att om de betalar en viss summa så kommer datorerna att låsas upp. Och här tror vi att mörkertalet är stort. Det kan handla om kundregister eller fakturasystem och där betalar man nog och håller tyst om det. Här skulle jag vilja slå ett slag för att alla som utsätts ska anmäla det. Vi vill se hur vi kan åtgärda den här typen av bedrägeri eftersom man bidrar till brottslighet när man betalar pengar, förklarar Oscar Berglund.
Tips på hur man undviker att bli gisslan är att ha säkerhetskopior på ett annat separat system så att inte både ordinarie system och säkerhetskopior kan bli låsta av malware.
Det optimala för polisen för att utreda, och nå framgång, inom kategorin bedrägerier som har en bred brottskatalog är flera olika kompetenser knutna till myndigheten.
– Jag vill ha poliser som kan genomföra tvångsåtgärder, men också medarbetare med ekonomisk spetskompetens för att vi ska bli ännu bättre på att genomföra de här utredningarna.
Han nämner bidragsbrott där andra kompetenser inom polisen kan göra skillnad, exempelvis civilutredare med bakgrund inom Skattemyndigheten och Försäkringskassan. Deras spetskompetens och kunskap kring regelverk när det gäller olika typer av bidrag är oerhört viktigt för polismyndigheten att knyta till sig. Det menar Oscar Berglund.
– Bidragsbrott är mer omfattande än man tror. Det påverkar vårt välfärdssystem och där är vi väldigt avhängiga av de som betalar ut bidragen och hur de sedan kontrollerar sina egna verksamheter. Det pågår även en rättsutredning för att starta en ny myndighet, en utbetalningsmyndighet. Någon som syr ihop allting och kan avbryta oegentligheter kring bidragssystemen skulle underlätta för oss, säger han.
Han passar också på att understryka hur viktigt det är som privatperson att vara lyhörd, vaksam och att hålla sig uppdaterad kring olika bedrägeriformer.
– Bedragare har inga skrupler. De är duktiga med genomtänkta upplägg, även i hur man ska tvätta pengar, och det är tyvärr en yrkesskicklighet i det de gör. Men jag kan säga såhär: Om något låter för bra för att vara sant, så är det oftast det.