Angie Garzon på Specsavers i Umeå menar att optiker ser förändringar på grund av att vi tittar så mycket på skärmar.
På Specsavers jobbar Angie Garzon som optiker och hon menar att det i dag inte är en dramatisk ökning av närsynta, men att den finns där. Framför allt märks det på dem som är i 20-årsåldern.
– De får komma in lite oftare helt enkelt. Närsyntheten börjar ofta i tonåren, men förut har det stannat upp vid 20-årsåldern, men nu fortsätter försämringen och då måste man skaffa nya glasögon mer frekvent.
Vad beror det på?
– Det är samhällets utveckling, vi sitter mycket mer framför skärmar och vistas ofta inomhus. Naturligt solljus är bra för ögat, och man rekommenderar att unga är ute två timmar per dag. Det finns mycket forskning om det här.
Problemet med att hålla blicken för länge på en fast och nära punkt är helt enkelt att det inte är vad ögat är gjort för.
– Ögat anpassar sig för att se på det här korta avståndet, men då är det som att det slutar anpassa sig för långa avstånd. Våra ögon är gjorda för att se på långt avstånd, säger Angie Garzon.
– Samhället är inte så snällt mot våra ögon.
En rekommendation som ofta nämns från forskare och optiker är att man ska ha skärmar på åtminstone 40 cm avstånd eftersom ögonen måste jobba hårdare ju kortare avstånd det är. Det är också ett av problemen med telefoner, där skärmarna är små vilket medför att du håller dem närmare ögonen. Större skärmar, men också läsningen av böcker, sker i regel på lite större avstånd, till exempel 40 cm.
Ett annat råd för den som jobbar vid skärm, eller ofta tittar på en skärm, är att titta upp emellanåt och på så vis variera synavståndet. Eftersom det statiska tittandet är skadligt gäller det att titta upp åtminstone var 20:e minut.
Angie Garzon hänvisar till den så kallade 20-20-20-regeln. Den innebär att när du tittar på en skärm så bör du var 20:e minut titta 20 meter bort, och hålla kvar blicken i 20 sekunder. På så sätt får ögats muskler en chans att slappna av.
En som inte vill slå fast några klara orsaker är Gauti Jóhannesson. I egenskap av verksamhetschef och överläkare på ögonkliniken på universitetssjukhuset i Umeå understryker han att det inte är helt vetenskapligt belagt vad som är orsaken till att fler utvecklar närsynthet, myopi. Att närsyntheten ökar är däremot klarlagt.
– Man vet inte exakt vad det beror på. Det finns en hel del teorier att det skulle bero på ökad skärmanvändning och att man fokuserar på skärmar under långa stunder, men som jag förstår det saknas entydiga vetenskapliga bevis. Sannolikt är det dock så att långvarigt närarbete kan orsaka myopiutveckling.
Det måste vara svårt att undersöka vad folk gör för att bli närsynta?
– Ja, att utforma en sådan klinisk studie är inte helt enkelt och skulle krävas en hel del tankeverksamhet om hur man ska designa en sådan studie, svarar han.
Tänker du på problemen med närsynthet när du ser folk sitta med skärmar?
– Nej, det gör jag inte. Det jag dock kan tänka på när jag ser folk titta på skärmar är att de missar livet, och det gäller stundtals även mig. Vi är alla beroende av de här apparaterna, men ibland är det bra att lyfta på blicken inte bara för synens skull utan för att uppleva livet.
När Gauti Jóhannesson talar säger han inte heller att folk får sämre syn, vilket vi andra gärna säger. Som läkare betraktar han det inte som sämre syn, om det handlar om närsynthet som kan korrigeras.
Vad säger du då till föräldrar som tycker att barnen sitter för länge vid paddan?
– Det finns riktlinjer om skärmtid och fysisk aktivitet för barn på Världshälsoorganisationen (WHO). Mitt allmänna till föräldrar råd är att uppmuntra barnen till aktiv lek och att begränsa skärmtiden. Det handlar inte bara om synen, utan det handlar om hela kroppen och det allmänna välmåendet. Ut och lek som vi gjorde förr. Bondförnuft helt enkelt.
En som instämmer i att problemen med närsynthet ökat är Per-Åke Östman på Östmans optik.
– Det har successivt blivit ett större problem sedan lång, lång tid.
Hur lång tid är det?
– Sedan 30-talet.
I nästa andetag går Per-Åke Östman tillbaka till industrialiseringen och att vi från den stunden började tillbringa allt mer tid inomhus, och hur vi med tiden blivit allt mer stillasittande. I Kina forskades det under 1980-talet på riskerna med skärmarbete och redan då varnades för utvecklingen. Det här är alltså inget nytt, understryker Per-Åke Östman.
– Det har blivit allt större problem. Ungarna är inte ute och leker lika mycket nu som tidigare så det är klart att problemen ökar.
Han jämför med jordbrukare och idrottare som har mycket mindre problem med närsynthet än de som sitter på kontor. Per-Åke Östman har svårt att förstå varför det här inte är ett mer uppmärksammat problem, så han är glad över varje gång det uppmärksammas.
Och hans råd för att förhindra närsynthet bland barn är enkla.
– De ska vara ute och leka ett par timmar varje dag, och titta på långt håll. Förr i världen när man jobbade utomhus fick man inga synfel, det började ju med att man började i skolan och titta på nära håll.
Fakta
I stort sett alla barn föds översynta. Det innebär att barnets öga är för kort från start. I takt med att barnet växer och närmar sig skolåldern har ögongloberna vanligtvis vuxit ikapp och synen har korrigerats.
Men ögat fortsätter att växa ända upp i tonåren och hos vissa barn och ungdomar växer ögat så pass mycket att det blir lite för långt. När ögat är för långt blir barnet i stället myopt – det vill säga närsynt. Myopi, eller närsynthet, innebär helt enkelt att ögat är för långt i förhållande till ögats brytkraft, vilket gör det svårare att se detaljer på långt håll. Barn blir oftast närsynta mellan åldrarna 8 och 13, men närsyntheten kan fortsätta att utvecklas genom tonåren och hos unga vuxna