Polisen i Umeå och åklagare Anders Norberg har arbetat med förundersökningen under flera månader. Nu har det elva-sidiga åtalet lämnats in till Umeå tingsrätt. Den fem dagar långa rättegången inleds den 13 december och beräknas avslutas den 22 december.
Det var i höstas som förundersökningen startade hos polisen i Umeå med åklagare Anders Norberg som förundersökningsledare.
Det hade inkommit uppgifter om brottsmisstankar kring ett assistansbolag med säte i Göteborg och med verksamhet bland annat i Umeå.
Utifrån att misstankarna av olika skäl växte så inleddes bland annat spaningsinsatser mot en 66-årig man som tycktes ha dubbla adresser, dels i Umeå och dels i Bjuv i Skåne.
Detta fick till följd att 66-åringen greps och häktades i mitten av november efter att han varit anhållen i sin frånvaro sedan den 5 november.
Även en anställd vid assistansbolaget greps och häktades. Men den 41-åriga kvinnan släpptes den 22 oktober efter tre veckor i häktet då hon inte på fri fot ansågs kunna försvåra utredningen.
Nu har åklagare Anders Norberg väckt åtalet.
Den elva-sidiga stämningsansökan beskriver ett systematiskt, omfattande och grovt bidragsbrott, alternativt att brottet ska bedömas som ”grovt bedrägeri medelst osant intygande och urkundsförfalskning”.
Här åtalas den 66-årige mannen och den 41-åriga kvinnan. Enligt åklagaren visar förundersökningen att det lämnats ”överdrivna eller helt falska uppgifter” om 66-åringens hälsotillstånd, att han varit i omfattande behov av omvårdnad och tillsyn.
I polisförhör har mannen och kvinnan förnekat de misstänkta och grova, ekonomiska brotten.
”Det finns bland annat en omfattande skriftlig bevisning om hur pengar överörts till olika konton, men det har också förekommit rena spaningsinsatser från polisen mot 66-åringen”, säger åklagare Anders Norberg.
– De två åtalade har lämnat oriktiga uppgifter till Umeå kommun om mannens behov om personlig assistans. Det har inneburit att Umeå kommun vid 44 tillfällen från januari 2018 till september 2021 betalat ut 2,7 miljoner kronor i assistansersättning. Det handlar bland annat om falska uppgifter om tidsredovisningar och räkningar samt påståendet om att den åtalade mannen varit bosatt i Umeå, vilket jag menar inte varit fallet, sammanfattar Anders Norberg.
Men hur har bluffen kunnat pågå år efter år, finns det falska läkarintyg?
– Kanske inte falska, däremot handlar det om oriktiga. En person kan ju i värsta fall lura en läkare kring vilka åkommor man har.
Vilken bevisning finns?
– Det finns en omfattande skriftlig bevisning om hur pengar överörts till olika konton, men det har också förekommit rena spaningsinsatser mot 66-åringen. Denne har påstått att han varit rörelsehindrad, att han behövt sitta i rullstol och i princip haft svårt att tända en cigarett. Men spaningsbilder visar en till synes fullt frisk man som utför ärenden, åker iväg med släpvagnen och lastar av grejer. Utredningen visar också att han är bosatt i Skåne och inte i Umeå.
Bilderna som avslöjar miljonbluffen i assistanshärvan. Den 66-årige mannen har kostat Umeå kommun 2,7 miljoner i assistansersättning. Den ”rörelsehindrade” mannen levde ett annat och betydligt mera rörligt liv ner i skånska Bjuv, det visar polisens spaningsbilder.
Åklagaren menar att utredningen visar att 66-åringen och 41-åringen på olika sätt agerat så att de själva fått ta del av de stora belopp som Umeå kommun betalat ut.
Detta har skett genom hjälp av tre andra personer som åtalas för medhjälp till bidragsbrott alternativt medhjälp till bidragsbrott.
– De här tre personerna har låtit sig oriktigt anställas som personliga assistenter för 66-åringen, trots att de aldrig skulle utföra något arbete för denne. Det har inneburit att Umeå kommun fakturerat löner till dessa personer på sammanlagt hundratusentals kronor. Dessa tre personer har i sin tur överfört stora belopp till mannen och kvinnan som nu åtalats för grovt bidragsbrott, säger Anders Norberg.