I Ingvar Kamprads testamente framgår att hälften av tillgångarna ska tillfalla Familjen Kamprads stiftelse och användas för utveckling av företagsverksamhet i Norrland.
Ingvar Kamprad avled den 27 januari. I hans testamente, som lämnades in till Växjö tingsrätt den 13 mars, framgår att hälften av tillgångarna ska tillfalla Familjen Kamprads stiftelse och användas för utveckling av företagsverksamhet i Norrland.
Reaktionerna har inte låtit vänta på sig.
– För det första har det varit ett otroligt stort intresse från media i hela landet, ett betydligt större intresse än vad vi hade förväntat oss. I övrigt har enskilda företag hört av sig via brev, telefonsamtal och mejl med förfrågningar hur det här ska gå till och enskilda företag som undrar om det här kan stämma överens med de förväntningar man har från olika håll och så, men jag vill inte gå närmare in på några detaljer, säger Lena Fritzén, verkställande ledamot i Familjen Kamprads stiftelse.
Hade ni väntat er de här reaktionerna?
– Vi hade inte hunnit förvänta oss något eftersom vi inte visste något om det här förrän sista veckan i februari då testamentet öppnades. Det var då vi fick veta att vi var förmånstagare av arvet, säger Lena Fritzén.
Familjen Kamprads stiftelse är en forsknings- och utbildningsstiftelse.
– Det innebär att vi nu inom ramen för det som är våra stadgar ska tolka det här med utveckling av företagsverksamhet i Norrland och det tror vi att vi kan göra eftersom vi har pysslat med det här tidigare, det som är entreprenörskap och en levande landsbygd. Det kommer att bli något liknande inom ramen för det som vi har gjort kring företagande kopplat till akademin i tidigare satsningar. Hur det ska bli i detalj har vi inte bestämt oss för.
Varför månade Ingvar Kamprad särskilt om utveckling av företagsverksamhet om Norrland?
– Han var angelägen om att hela Sverige skulle leva och att man skulle kunna få sin utkomst även på landsbygden och att det ska finnas service, affärer och hälso- och sjukvård och så vidare, säger Lena Fritzén.
– När Ikea-varuhuset i Haparanda byggdes kom han i kontakt med många företagare som haft det lite skakigt och så, och han var angelägen om att hela landet skulle ha en förutsättning att klara sin utkomst. Vi visste ingenting om testamentet, men hans intresse för Norrland kände vi till.
Det är först när arvskiftet har ägt rum som det står klart hur stiftelsen kommer att arbeta med stöd till företagsverksamhet i Norrland inom ändamålet forskning och utbildning.
– Hela Ingvars privata egendom ska gås igenom och värderas och så vidare. Man räknar med att det tar det här året att göra det och sedan ska det så småningom göras arvskifte mellan stiftelsen och hans barn, säger Lena Fritzén.
Det är klart att det handlar om en stor summa som kommer utveckling av företagsverksamhet i Norrland till del. Exakt hur stor är inte känt.
– Det enda jag kan säga är det som Ingvars talesperson har sagt i Dagens Nyheter. Han lyfte där fram att när Ingvars fru Margaretha Kamprad dog 2011 så var hans privata egendom 750 miljoner kronor, men allt är börsrelaterat så vi har ingen aning om vilken summa det är i dag. Vi får vänta och se.
Finns det personer från Norrland med i stiftelsens styrelse?
– Nej det gör det inte. Den styrelse som finns nu är handplockad av Ingvar Kamprad och vi har olika relationer till honom. När han bestämde sig för att testamentera till stiftelsen så betyder det att han litar på oss och att vi kan göra rätt bedömningar, säger Lena Fritzén.
I samband med bildandet av stiftelsen donerade Ingvar Kamprad 50 miljoner kronor och Inter Ikea Group cirka 900 miljoner kronor. Företagsgruppen Inter Ikea Group har därefter under åren 2012–2016 donerat ytterligare 1,3 miljarder kronor. Innan arvsskiftet är klart har stiftelsen en förmögenhet på cirka 4,7 miljarder kronor.
Stiftelsen har satsat 3,2 miljoner kronor i ett treårigt projekt för att trygga produktionen av Västerbottensost. Cirka 50 bönder som levererar mjölk till mejeriet i Burträsk deltar tillsammans med forskare. Norrmejerier samarbetar i det här projektet med SLU och Växa. Mjölkråvara samlas in från de mjölkleverantörer som deltar och analyseras för att urskilja egenskaper som är extra bra för ystning av hårdost.
– Det är en satsning som är verklighetsnära och det kommer glesbygden till del. Det handlar om effektivisering av lagring av osten och det ska göras en analys av mjölken för att ta reda på varför lagringstiden är längre än vad den har varit tidigare. Det kan handla om foderstatus som förändrats, det kan handla om robotmjölkningen, säger Lena Fritzén.
Hon känner starkt för just det här projektet.
– Jag tycker att det här projektet är så exemplariskt utifrån det att det är precis det som är själen i stiftelsen, att någon ställer en fråga som behöver analyseras och då hjälper universitet till och resultaten går tillbaka till dem som behöver svaret på frågorna,
Finns det exempel på andra projekt i Västerbottens län som fått stöd av stiftelsen?
– Sedan 2012 har vi gett ungefär 30 miljoner kronor till Umeå universitet. Det handlar exempelvis om projekt som handlar om allt från hjärnforskning och demensforskning till utveckling av en intelligent rollator som känner av trottoarkanter och integration av nyanlända i glesbygd via lärcentra, säger Lena Fritzén.
Roland Edlund Affärsliv 24