Lena Maria Nilsson, biträdande föreståndare vid Várdduo, Centrum för samisk forskning.
Jonny Hjelm har de senaste åren fört fram sin kritik mot den samiska forskningen internt vid Umeå universitet, men också offentligt i debattartiklar i Västerbottens-Kuriren, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Senast hade han en lång och kritisk artikel i tidskriften Respons.
Biträdande föreståndaren Lena Maria Nilsson har skickat en anmälan till chefen för den humanistiska fakulteten vid Umeå universitet, dekan Åsa Karlsson Sjögren, där Jonny Hjelms agerande beskrivs som ett arbetsmiljöproblem.
– Det är inte personen och det är inte kritiken som han för fram, utan det är beteendet att kräva att forskare ska stå och ordfäktas offentligt. Det är inte självklart att man känner sig bekväm med det, säger Lena Maria Nilsson till Västerbotten-Kuriren.
Hon säger att hon är skyldig att göra en anmälan till dekanen eftersom hennes medarbetare upplever beteendet som ett arbetsmiljöproblem.
Jonny Hjelm anser det som mycket märkligt att på det här sättet vända sig till chefen:
– I stället för att be dekanen vidta åtgärder mot mig och i stället för att anklaga mig för att ha rasistiska undertoner, så borde de bemöta min kritik i sak. Det är klart att min kritik är hård på flera punkter, för det är ganska grundläggande saker jag pekar på, säger han.
Jonny Hjelm vill att Várdduo eller berörda forskare ska svara på den kritik som han för fram. Lena Maria Nilsson säger att det är upp till varje enskild forskare om och hur de vill svara på kritik.
– Vill Jonny Hjelm ha en diskussion är han välkommen till Várdduos seminarier där vi har fördjupad diskussion innan publicering. Det är så man kvalitetssäkrar forskning, att man gör en vetenskaplig undersökning och skriver ihop resultaten till en artikel, man bjuder in till ett textseminarium där man diskuterar innehållet. Vi har vår seminarieserie och vill man verkligen som professor hjälpa till och hjälpa yngre forskare, då är man aktiv i de forumen, inte genom att föra debatt i dagspress för det blir inte lika konstruktivt, säger Lena Maria Nilsson.
I anmälan till dekanen skriver hon att "om det dysfunktionella debattbeteendet från Jonny Hjelm inte upphör önskar vi att dekan vidtar lämpliga åtgärder".
Lena Maria Nilsson förklarar dysfuktionellt debattbeteende som "en diskussionsstil som inte fungerar".
– När människor är trygga kan man prata och förstå varandra. När människor är otrygga och rädda för att bli uthängda eller att tvingas in i en offentlig tuppkamp, det är det som blir ett arbetsmiljöproblem, säger hon.
Jonny Hjelm ser det som bekymmersamt att det vuxit fram en "snällhetskultur" inom humanistisk vetenskap.
– Vi har i dag en situation där det är klokast att inte kritisera annan forskning även om man ser brister, och i stället hålla god min och jobba med de artiklar som man själv vill ha publicerade. Det gäller generellt, det är inget specifikt för det här området.
Han förklarar att han tillhör en annan forskningstradition.
– Det fanns en kritisk tradition där man nagelfar texter och diskuterar dem offentligt och även skrev långa diskussionsinlägg där man diskuterade brister i forskningen.
Han menar att eftersom forskningsresultat är offentliga bör även diskussionen om dem vara offentlig.
– I dag har det där blivit mer ovanligt eftersom det kritiska offentliga meningsutbytet är för riskabelt. Det tycker jag är djupt bekymmersamt.
Det finns en kritik mot Jonny Hjelm som inte förs fram i Lena Maria Nilsson anmälan, men som hon tog upp vid ett möte i Fostra, Humanistiska fakultetens forskningsstrategiska kommitté. Lena Maria Nilsson berättade där om reaktioner hon fått på Jonny Hjelms artikel i tidskriften Respons, reaktioner från samer utanför akademin som tyckt sig uppfatta "rasistiska undertoner".
En mening finns med i minnesanteckningarna från mötet och det har fått Jonny Hjelm att reagera mycket starkt.
– Jag anklagas alltså för att vara rasist för att ha skrivit kritiskt om samisk forskning. Man drar det så kallade rasistkortet.
Jonny Hjelm har skickat en skrivelse till berörda prefekter och dekaner om att han vill få möjlighet att vara med vid nästa möte i Fostra för att få en möjlighet att försvara sig mot att uppfattningen om "rasistiska undertoner" som förts fram mot honom vid mötet. Han vill också veta varför dekaner och prefekter inte har reagerat på anklagelsen. I fredags hade han ännu inte blivit inbjuden.
Enligt Lena Maria Nilsson syftar det hon nämnde på Fostra-mötet inte på Jonny Hjelms kritik mot samisk forskning, utan på inledningen av hans artikel i tidskriften Respons "där Jonny Hjelm positionerar sig genom en beskrivning av hur han skejtar över fjällen i renkalvningstid och över renkalvningsland, ett beteende som kan ställa till stor skada för rennäringen och lidande för djuren".
– Jag har aldrig menat att ge någon en oönskad etikett. Anledningen till att jag tog upp frågan bland mina kolleger, var en oro att förtroendet för Umeå universitet kunde skadas. Vi måste hjälpas åt när vi får återkoppling från människor utanför akademin som innebär ett skadat förtroendet för forskningen, vad det än handlar om, förklarar Lena Maria Nilsson.
Åsa Karlsson Sjögren, dekan vid humanistiska fakulteten, är mycket försiktig med att säga något om de skrivelser hon fått från Várdduo och Jonny Hjelm:
– Jag har naturligtvis hanterat det här, men jag kan inte uttala mig om någonting.
Forskaren Jonny Hjelm har anmälts som ett arbetsplatsproblem vid Umeå universitet.
Hon är dock tydlig med en sak:
– Jag vidtar inte åtgärder mot människors rätt att uttrycka sig.
Jonny Hjelm förklarar vad hans kritik mot forskningen ytterst handlar om:
– Jag menar att forskningen vid Várdduo de senaste tio åren fått en etnonationalistisk slagsida. Det är en etnonationalistisk aktivism som sätter spår i forskningen på ett sätt som är bekymmersamt.
Jonny Hjelm understryker att han som humanvetare är fullt medveten om att det inom det området inte finns någon objektiv, värderingsneutral forskning.
– Men desto viktigare då när man brinner för en sak eller en grupp att man är reflexiv och självkritisk kring de metodregler, teorier och begrepp som man använder sig av i sin forskning.
– Här finns så mycket som inte problematiseras. Det blir också ganska lågt i tak, vissa saker får inte sägas.
Han anser att den så kallade postkoloniala teoribildningen fått en dominerande ställning bland ledande forskare inom Várdduo.
Lena Maria Nilsson anser att Jonny Hjelm missförstår och feltolkar:
– Hans bild av Várdduo är att vi alla bara använder en enda teoribildning, men det är inte sant. Han tror att vi bara forskar om en enda fråga.
– Han vill måla upp en bild av att vi inte sysslar med forskning utan med något han kallar etnopolitik, och att det vi gör är av låg kvalitet, men han har inte gjort en ordentlig bibliometrisk analys av vår produktion.
Lena Maria Nilsson har gått igenom all forskning med urfolkstematik som gjorts vid Umeå universitet sedan Várdduo bildades. Av 400 arbeten är det drygt 90 som handlar om renar och renskötsel.
– Det stora temat inom samisk forskning, det som det mest handlar om, det är språk och utbildning.