Thorengruppen har kritiserats av Skolinspektionen.
Det har inte varit helt lätt att få en intervju med Thorengruppens grundare, ägare och styrelseordförande Raja Thorén. När VK för några veckor sedan berättade om kritiken mot skolkoncernen och att de fått stopp för att starta nya skolor men i stället köper upp befintliga skolbolag, så fick vi varken prata med Raja Thorén, företagets nya vd Ola Rönnqvist eller deras kommunikationschef Christine Rosencrantz. I stället skickade de ett skriftligt uttalande.
Men att de inte vill prata med media menar Christine Rosencrantz är en myt.
– Det handlar om tajmning, och det handlar också om hälsa, tillfälle och situation. Det finns ingen generell motvilja att prata med media, utan det handlar om tajmning. Och nu var det en bra tajmning, säger hon.
Tajmningen hon nu pratar om är att vi till slut har fått en intervju med Raja Thorén. Vi får dock inte träffa honom utan intervjun sker via telefon. Under intervjun är också kommunikationschefen med.
Skolkoncernen Thorengruppen har de senaste veckorna varit i hetluften. Det är inte bara VK som skrivit om Thorengruppen utan även SVT har granskat företaget och den återkommande kritik de fått av Skolinspektionen genom åren.
Vi kommer till kritiken, men först: Hur gick det egentligen till när Raja Thorén byggde en av Sveriges största skolkoncerner?
Raja Thorén är uppvuxen i Uppsala, men flyttade till Umeå 1997.
– Min pappa bodde här när han var liten på 30-talet och jag var ganska less på Uppsala helt enkelt och behövde något nytt, så jag flyttade till Umeå. Här började jag plugga, ekonomi och idéhistoria, säger Raja.
Bolaget Thorengruppen startade han två år senare, 1999. Det började med ett intresse för datorer.
– Jag jobbade kvällar och helger med datorer, jag sålde och köpte dem helt enkelt. I den vevan öppnade jag också en datorbutik på Ålidhem som hette Datorhörnan. Vi hade väldigt mycket hem-pc datorer, och vi hade också väldigt mycket utbildning av kunder, säger Raja.
Butiken Datorhörnan ledde till att Raja började hålla i datautbildningar och han kontaktades också av AMU-gruppen, nuvarande Lernia, som behövde hjälp med sin datautbildning.
– Så började hela historien, ganska bananskaligt sådär. Sen behövdes mer och mer hjälp med att hålla utbildningar, och då tog jag in studentkompisar i företaget.
Så småningom började Raja Thorén också att ge sig in i offentliga upphandlingar.
– Under 2000 och 2001 fick vi nog alla datautbildningar i Västerbotten, säger han.
2004 hade bolaget samlat på sig en kassa, kompetens och Raja själv hade fått behörighet att sätta betyg som rektor inom Komvux. Bolaget började skriva anbud för utbildningar på andra orter runt om i Sverige och fick fler och fler uppdrag.
– Sen kom ett riksdagsval, och man drog ner väldigt mycket på vuxenutbildningen, vilket fick oss till att börja tänka om. Vi kände att vi inte kan hålla på och vara beroende av en upphandlande myndighet, utan vi måste göra någonting mer långsiktigt. Där föddes idén om att starta en skola, och att den skulle vara inriktad på säljare. Vi gjorde research och kom fram till att en affärsskola, en business school, skulle fungera på marknaden.
Thoren Business school var född. Den första skolan öppnades i Umeå, den andra i Uppsala.
– Det fanns ett antal olika principer som var extremt viktiga för oss. Den skolan som vi själva gick, eller framför allt den jag gick i, den intresserade mig inte. De ämnen vi hade som var verklighetsnära, där lärarna kunde motivera varför vi skulle ha nytta av den här utbildningen, de var de mest intressanta. Och det genomsyrade de första 15 åren av vår skola, vi ville verkligen vara verklighetsnära. Vi ville att eleverna även på teoretiska program skulle ut i arbetslivet.
Raja Thorén flyttade till Umeå 1997 och startade Thorengruppen två år senare.
Runt 2007–2008 kom det som regeringen kallade Lärlingsförsöket. Raja beskriver det som ett treårigt experiment där halva utbildningstiden skulle vara ute på ett företag.
– Det trodde vi på, det var ett verklighetsnära projekt. Men här gör vi vårt första stora misstag, vi underskattade att eleverna skulle lära sig de teoretiska bitarna på skolan och de praktiska momenten ute hos lärlingsföretagen. Men vi insåg inte att alla elever inte kommer ut på företagen, helt enkelt för att 100 % av alla elever inte är mogna för det. Misstaget vi gjorde var att vi inte hade utrustat oss för att kunna behålla 15–20 elever på skolan. Här får vi den första kritiken 2010, när vi inte klarade av att leverera undervisning till dem.
Med åren växte bolaget än mer, fler skolor startades runt om i Sverige och man hade inte längre bara affärsskolor och lärlingsutbildningar utan också andra utbildningar.
Under de nära 25 år som gått sedan Thorengruppen bildades så beskriver Raja den roligaste tiden mellan 2005 till 2010.
– Då var hela bolaget i en uppstartsfas. Vi var exceptionellt glada och hade väldigt, väldigt roligt och vi fick också mycket positiv feedback på det vi gjorde.
2010, när de fick kritik från Skolinspektionen, beskriver Raja dock som ett riktigt tufft år.
– Det var existentiella frågor vi funderade på. Hur kunde det bli så här fel? Hur kunde vi underskatta situationen och så frågade vi oss om vi hade tänkt rätt i konceptet. Det var två tuffa år där innan vi hittade vår identitet igen tycker jag. Sen dess har ju framför allt Yrkesgymnasiet och den delen som har lärlingsutbildning gått väldigt bra. I dag så har vi 20 skolor och jag skulle säga att vi har bekymmer på en.
Sedan kommer det han beskriver som "pandemihelsiket". I samma veva drabbades han själv också av hälsoproblem och han var borta mycket från det dagliga arbetet.
Här någonstans säger han att han ser att det strukturella arbetet inom koncernen inte fungerar.
Det havererar inte på en dag, utan det smyger sig på.Raja Thorén
– Och här havererar det nästan. Det havererar inte på en dag, utan det smyger sig på. Sen när pandemin väl var över så blir jag sämre i min hälsa, och blir inlagd och har inte så mycket kraft och energi att hålla ihop koncernen. Så man kan säga att under fyra år så har vi saknat en sammanhållande kraft i koncernen, och det har varit lite spretigt.
Ni är en väldigt stor organisation, med chefer i flera led, har bolaget trots det varit för beroende av dig?
– Som ledare ska du ha ett helikopterperspektiv på strategiska frågor, du ska titta på kvalitetsfrågor, på ekonomiska frågor och vi har inte haft någon som gjort just det jobbet. Jag har inte haft orken och kraften att hålla samman arbetet, säger Raja och fortsätter:
– Vi har fortfarande haft folk som har gjort ett väldigt bra arbete, men eftersom vi inte har haft den sammanhållande bilden, så har vi inte lyckats. Så det vi har misslyckats med är systemfelet. Vårt system ska vara så pass bra så att en rektor kan bli mammaledig, sjukskriven eller byta jobb. Och arbetet på skolan ska fortsätta enligt samma systematik och med samma metoder. Men här har vi varit för personberoende.
Ni har vuxit och blivit ett stort företag. Har ni inte hängt med i det, har företaget varit för beroende av dig, som både vd, ägare, grundare och styrelseordförande?
– Vi kan säga så här, jag har hela tiden drivit ett familjeföretag på ett entreprenöriellt sätt. Vi har varit ganska modiga, men vi har inte lyckats sätta systemet, så företaget har varit för beroende av mig. Företaget skulle ha behövt en uppgradering av mig tidigare.
Du skulle ha klivit av som vd tidigare?
– Ja, absolut. Det här kände jag ganska tydligt i somras. För ganska exakt ett år sedan låg jag på sjukhuset, och sedan dess så har jag jobbat för att hitta ny VD. Och så fick jag ju in Ola Rönnqvist som vd, och det är väldigt bra.
Ni har i många år fått kritik från Skolinspektionen för brister på olika skolor på olika sätt. Hur kommer det sig att ni återkommande genom åren har fått den här kritiken?
–För att vi har brustit och misslyckats med systematiken. Vi har satt in alla resurser, all personal, allt, när det har uppstått kritik. Men sedan har vi på något konstigt sätt misslyckats med uppföljningen av det här. Då har det hållit i kanske två år eller fyra år och sen så har bristerna uppkommit igen.
Och det försöker ni förändra nu?
– Absolut. Ola började i januari och då hade vi fått de två inspektionsrapporterna från Skolinspektionen och då satte Ola sig direkt och började med analysarbetet av det. Det vi har upptäckt är att vi har hela tiden jobbat reaktivt i stället för proaktivt. Vi agerar när något har hänt. Men det finns ju signaler redan innan en anmälan kommer, och det har vi inte fångat upp. Får du ett klagomål har det stannat på skolan, i stället för att gå uppåt i organisationen. Vi vill få upp dom klagomålen, så att vi kan stötta skolan på ett systematiskt sätt i sitt utvecklingsarbete.
Raja Thorén är grundare till Thorengruppen.
Skolinspektionen menar att det handlar om väldigt allvarliga brister på en del av skolorna. Håller du med Skolinspektionen om det?
– Ja, det gör jag i de allra flesta fallen och det är ju jättetråkigt. Vi kan ju bara beklaga att vi på vissa skolor haft problem med framför allt garanterad undervisningstid.
Men problemen har ju återkommit under lång tid, det är inget som har kommit nu. Varför har ni inte lyckats komma tillrätta med det under så lång tid?
– Det handlar om att vi har varit reaktiva i stället för proaktiva och att systemet i sig inte fungerat. När vi väl har rättat till ett problem så har vi släppt det, vi har inte följt upp.
Har det gått för fort när bolaget växte, att ni inte har hängt med i organisationen?
– Nej, jag tycker inte att vi har växt för fort på det sättet. Däremot så tycker jag att vi borde ha startat professionaliseringen, och med professionaliseringen menar jag storbolagssystemen, flera år tidigare än vad vi har gjort.
Nu har ni på grund av brister på skolor fått nej till att starta nya skolor och att utöka befintliga. Vad säger du om det?
– Jag kan inte säga något annat än att jag tycker att det är helt korrekt hanterat av Skolinspektionen. Vi ska inte växa innan vi har systemen på plats. De närmaste 2–3 åren ska vi bara jobba med det egna och få ordning på det.
– Du ska inte tro att vi tycker det är kul att stå i inför föräldrar och elever och media och erkänna att vi har misslyckats. Det är det sista vi vill. Nu startar vi inget nytt förrän vi har koll på det här.
Du ska inte tro att vi tycker det är kul att stå i inför föräldrar och elever och media och erkänna att vi har misslyckats.Raja Thorén
Er vd stod i Aktuellt för någon vecka sedan och erkände att ni inte har lyckats, och nu gör du det. Har ni bestämt att det är så ni ska säga nu?
– Men det är ju sant. Det är ju bara löjligt att man ska säga någonting annat.
Det många nog undrar är varför ni har fortsatt köpa upp bolag och expandera, när ni inte verkar ha mäktat med dem som ni redan har?
– Det håller jag med om, och det är ju det som är strukturfelet. Vi har trott att vi har köpt skolor som ensamma klarar sig väldigt bra, men de behöver samma hjälp som våra befintliga skolor. Där tycker jag att vi har köpt åtminstone ett par skolor för mycket.
Skolinspektionen har sagt att i förlängningen så finns det risk att tillstånd för befintliga skolor dras in, ser ni allvarligt på den risken?
– Vi ser allvarligt på risken att någon av de här skolorna kan tappa sitt tillstånd, absolut. Vi ser jätteallvarligt på de problem vi har och vi jobbar hårt med systematiken nu och att bli förutseende. Men jag tror inte att risken att 16 000 elever ska drabbas för att vi har problem på fyra verksamhetsställen av 67 är så stor.
Ni är ett rikt bolag, går pengarna och vinsterna före eleverna?
– Nej, det tycker jag inte.
Skolinspektionen har haft koll på Thorengruppen.
Du har tagit ut cirka 10 miljoner i vinstutdelning per år sista åren. Hur motiverar du det?
– Det är väldigt mycket pengar, men under den här perioden har vi omsatt 12 miljarder. De första åren jobbade vi också väldigt mycket till väldigt lite pengar.
– Vi måste få göra vinst, sen så måste vi få göra vinstuttag. Av de 944 miljoner vi har tjänat under de här åren, så har jag plockat ut 81 miljoner ungefär. Om jag inte hade kunnat göra de uttagen, då hade jag inte heller velat riskera allt jag har gjort. Jag har otroligt många miljoner i borgensåtagande, och det är något jag måste kunna få tillbaka. Jag borgar flera miljoner kronor privat för Thoren Arena och vi har fastighetsavtal som jag borgar för.
Det har skrivits en hel del om att skattepengar till skolverksamhet går till idrottsverksamhet, bland annat Thoren Arena. Anser du att det är rätt att ta skolpengen till det?
– Jag tycker inte att vi tar skolpengen till det, utan jag tycker att företagets ansamlade vinstmedel sedan 1999 ägs av företaget och då har vi två valmöjligheter, antingen så tar aktieägare ut utdelning eller så är pengarna kvar och arbetar och gör nytta. I det här fallet så tycker jag att det inte finns någonting bättre än att vi ger tillbaka det i sponsorpengar till idrottsungdomar eller att vi har skapat en mötesplats för ungdomar. Vi har lyckats med någonting som väldigt många misslyckats med, att få upp en fotbollshall, och vi använder alltså företagets pengar till detta.
Du har ditt efternamn Thorén i bolagsnamnet, på den nya arenan och på idrottslag. Hur är det att ditt namn är kopplat till allt nu när ni får kritik?
–När det går bra och vi vinner SM-guld så är det fantastiskt roligt. När man får kritik så är det fantastiskt jobbigt. Det är därför vi nu jobbar på att lämna över, jag lämnade ju inte på topp om man säger så. Jag borde ha lämnat lite tidigare, men nu känns det skönt att vi har den nya vd:n Ola som jobbar riktigt seriöst med alla frågor.
Thorengruppens vinstmarginaler har ökat, något som är ganska vanligt inför en försäljning. Är det så att det är aktuellt för dig att sälja Thorengruppen?
– Jag gick ut för några år sedan och sa till min personal att nu vill jag att vi jobbar så att våra system funkar och kan hålla för en due diligence (en företagsbesiktning inför ett företagsförvärv eller andra strategiska förändringar, reds anm.). Men uppenbarligen så höll det inte för det, och i ett sådant läge är det inte aktuellt att titta på en försäljning.
Om ni lyckas komma tillrätta med bristerna, tror du att ni kommer lyckas återfå förtroendet?
– Det tror jag. Nu ska vi se till att problemen inte slumpmässigt hoppar upp utan vi ska sätta in åtgärder innan det är för sent.
Så du tror inte att ni kommer få samma sorts kritik från Skolinspektionen framöver?
– Jag tror inte det. De sista månaderna har vi haft totalt fem gröna inspektioner från Skolinspektionen så att jag tycker att det syns att vi har börjat jobba på ett annat sätt. De ser också att vi gör förändringar.