Skellefteå har bra siffror inom somatiska vården men sämre inom psykiatrin.
I september 2017 var 1,9 patienter per hundra vårdplatser i landet utlokaliserade till andra enheter. I januari 2018 var siffran 2,8.
I Västerbotten rapporterade landstinget 5,5 utlokaliserade patienter per hundra vårdplatser i den somatiska vården. Så hög har siffran inte varit sedan 2013. Länet har också haft den sämsta utvecklingen tillsammans med Region Örebro län och Stockholms läns landsting.
Det är framför allt NUS som drar upp snittet med 7,6 utlokaliserade patienter per hundra vårdplatser. Skellefteå ligger däremot riktigt bra till med 0,5 patienter.
Minskat överbeläggningar
Det råder även rekordmånga överbeläggningar inom den somatiska vården i landet. Snittet låg på 5,5 överbeläggningar per hundra vårdplatser i januari 2018. Det är mer än någon månad sedan 2013 och snittet har legat på 3,4.
Förre vårdplatser: Oro för sköterskeflykt och inställda operationer - ”Neddragningarna har gått för långt”Där ligger landstinget i Västerbotten något bättre till med 4,8 överbeläggningar per hundra vårdplatser. Det har till och med skett en minskning på ett år. Skellefteå ligger på snittet för landstinget.
När det gäller psykiatrin ser det mycket sämre ut. I Västerbotten har man 14,4 överbeläggningar per hundra vårdplatser. Samma siffra gäller i Skellefteå. Snittet i landet ligger på 2,3. Norran har tidigare berättat att i Skellefteå har man tvingats minska på vårdplatser på grund av personalbrist vilket lett till överbeläggningar.
Sköterskeflykt från psykiatrinSämre på allt
Tittar man på vårdgarantin är det inte heller någon munter läsning. Västerbotten har längre väntetider än snittet för alla landsting i fyra olika kategorier (se grafik nedan). Sämst är man på att uppfylla vårdgarantin för operationer och åtgärder – drygt hälften har behandlats inom 90 dagar.
Jonas Claesson pekar på att systemet kring utlokaliseringar, vårdplatser och överbeläggningar är komplext.
Brist på vårdplatser och sköterskor några orsaken
Det menar Jonas Claesson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör vid Västerbottens läns landsting.
– När det gäller utlokalisering har vi samarbeten mellan avdelningar och gör planerade flyttar av patienter för att avlasta vissa enheter. Vi flyttar dem till enheter där vi anser att det finns kompetens att ge rätt vård, men det kommer inte fram i statistiken. Det ser ut som om patienten hamnat på fel plats. Det är en förklaring.
Förre vårdplatser: Oro för sköterskeflykt och inställda operationer - ”Neddragningarna har gått för långt”En annan är att det är ont om vårdplatser just nu och vid NUS har man bekymmer med lokaler som byggs om.
– Vi vill undvika överbeläggningar och är positiva till att de minskar. I regel försöker man överbelägga hellre än att flytta patienter. Men kan vi inte få in fler personer så lägger vi dem på en annan avdelning. I vissa lokaler kan det finnas fler rum och sjukhussängar än bemannade vårdplatser. Då går det att få in fler patienter där, men på grund av ombyggnationer är det nu inte fysiskt möjligt.
Utreder: Fördelningen av vårdplatser kan förändrasBrist på personal
Väntetider har man jobbat hårt med, framför allt till första besök.
– Vi har en positiv utveckling där och kommer att se bättre resultat i sommar. När det gäller väntetider till operationer är det största bekymret att de flesta görs på operationsavdelning och vi är begränsade av antalet operationslag eftersom det är brist på operationssjuksköterskor.
Läkarbesöken i primärvården påverkas av tillgången till läkare, enligt Eva Klingefors, tillförordnad primärvårdsdirektör.
– Eftersom det på många ställen fattas fasta läkare kan det vara svårt att få tid inom sju dagar. Istället erbjuder vi i vissa fall en snabbingång till sjuksköterska och man slipper remiss till fysioterapeut och psykolog. Alla behöver inte ett läkarbesök och vi försöker lotsa till rätt vårdnivå direkt. Men då visar statistiken samtidigt att man inte fått träffa en läkare inom sju dagar även om man fått vård, säger hon.
Svarstider varierar
När det gäller tillgängligheten på telefon påverkas den också av läkartillgången. Ifall sjuksköterskorna får fler uppgifter hinner de inte svara lika mycket i telefon.
– Tillgängligheten varierar mycket mellan olika enheter. En del har också öppet uppringningssystemet 8–17, medan man kan meddela sitt ärende i systemet dygnet runt på andra ställen och det ger ju en annan tillgänglighet.
– Det pågår arbete för att förbättra detta, tillägger hon.