I haverikommissionens slutrapport konstateras det att flygplanet var för baktungt när det lyfte och att kontrollen sannolikt förlorades på grund av väderförhållandena, samt den höga arbetsbelastningen i förhållande till pilotens kunskaper och erfarenhet.
Navid Haghjo, ordförande i Umeå fallskärmsklubb, menar dock att klubben har följt alla regler och rekommendationer som funnits fram till olyckan och vill inte peka ut någon ansvarig i frågan.
Är det piloten som har haft ansvaret för detta eller har det varit någon på marken som ska bistå piloten med dessa uppgifter?
– Det är en sport som kräver mycket både från piloter och hoppare. Jag känner att det är irrelevant att hitta någon syndabock. Det är bättre att reflektera över helheten i stället för att fokusera på vissa enstaka frågor för att se vad och vilka delar man kan göra bättre, säger Navid Haghjo till VK.
Enligt slutrapporten ska fallskärmshoppare, som var med under tidigare flygningar den aktuella olycksdagen, ha reagerat på att stallvarningen ljöd ett flertal gånger. Vid ett tidigare hopp ska dessutom två hoppare ha befunnit sig på bagagehyllan längst bak i planet. De blev då tillsagda att flytta sig framåt och då upphörde varningen.
Haverikommissionen har undersökt videomaterial från tidigare flygningar och har då sett att bagagehyllan har använts av hopparna i samband med uthopp – uppgifter som också har bekräftats av hoppare från klubben. Piloten hade inte heller fått information om fallskärmshopparnas vikt inför att planet lyfte.
Enligt rapporten har stallvarningen ljudit vid flera tillfällen under tidigare flygningar. Är detta vanligt när ni ska hoppa?
– Stallvarnaren kan utlösas av olika orsaker och det är inget som är ovanligt med att den piper. Det kan bland annat bero på turbulens. Det vore en sak om den skulle pipa från start till fällning, men att den piper under en flygning är inget som är konstigt.
Har du hört dessa uppgifter tidigare att fallskärmshoppare har reagerat på att stallvarningen har ljudit?
– Det har jag hört, men det här är ingenting som jag vill yttra mig om eftersom jag inte har någon kunskap över hur man flyger.
Hur kan det komma sig att folk sitter på bagagehyllan?
– Det är svårt att svara på, men jag kan med all säkerhet säga att ingen har suttit där sedan start. Där ska man inte sitta. Att de förflyttat sig dit kan bero på lastfördelningen, att det var trångt eller för att rätta till en situation.
Har hoppare för dålig kunskap om hur och var de får vara i planet under färden för att planet ska gå att hantera?
– Nej, vi går igenom det inför varje kurstillfälle och förklarar då vilka regler och rutiner som gäller.
Hur noga beräknar man vikten på de som ska hoppa?
– Vi följer de reglerna och rekommendationer som utfärdas på förbundsnivå. Ingen klubb hittar på egna regler.
Är det en bedömning som görs inför varje hopp?
– Ja, det görs inför varje lyft.
Hur går den beräkningen till?
– Det finns ingen universalmodell. Det beror bland annat på vilket flygplan man hoppar i. Man går alltid igenom hur man ska sitta, bete sig och uppföra sig i planet. Regelverket som finns i förbundet ska alltid tillämpas.
Bygger det på att både hopparna och piloten har den kunskapen?
– Vi går igenom det inför varje kurstillfälle och förklarar vilka regler och rutiner som gäller. Allt definieras i de regelverk som har utfärdats och där belyser man även vikten och att det inte är optimalt att flyga med övervikt.
Några föräldrar menar att det kan ha funnits ekonomiska incitament för att lyfta med för mycket vikt i planet. Hur ser ni på den kritiken?
– Nej, det finns inga ekonomiska incitament. Säkerheten går alltid först. Jag lider verkligen med alla familjer. Jag vet själv hur det är att förlora någon och jag lider med alla anhöriga som tvingas gå igenom denna extrema tragedi, säger Navid Haghjo och tillägger:
– Ibland lyfter vi med färre hoppare av olika anledningar. Det beror på vilken typ av hoppning som hopparna ska göra. Som sagt: säkerheten är ledstjärnan och kommer alltid före ekonomi.
Haverikommissionen avslutar rapporten med förslag till nya säkerhetsrekommendationer kring fallskärmshoppning. Dels att EU:s flygsäkerhetsmyndighet (Easa) bör överväga att införa en formell utbildning för piloter som flyger under fallskärmsoperationer, samt att Transportstyrelsen ska säkerställa att licensierade fallskärmshoppare ska ha tillräckligt med kunskap om balans och massa och vilka konsekvenser förflyttningar i plan kan ge.
Vad tänker du om rekommendationerna som haverikommissionen ger både till Easa och Transportstyrelsen?
– Det är ingenting som får nonchaleras. Det som har hänt är allvarligt, katastrofalt och måste utredas. Lång innan rapporten, efter att den värsta sorgeprocessen hade lagt sig, började man direkt att kolla och analysera vilka åtgärder som kan implanteras.
– Vi är väldigt tacksamma för slutrapporten. Det är ett omfattande arbete som har gjorts och det är jätteviktigt eftersom det som inte skulle ske har skett. Något liknande får aldrig hända igen – även om det är en sport som präglas av mycket säkerhet. Det är viktigt att vi nu analyserar och tar vara på dessa lärdomar framgent.
Vad har ni gjort för åtgärder sedan olyckan?
– Flera olika. Allt från utbildning, rutiner och uppdateringar. Vi följer jämt och ständigt de regler som utfärdas.