Mattias Forsell är universitetslektor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Coronapandemin har gett forskare runt om i världen bråda dagar. Vid Umeå universitet jobbar Mattias Forsell från Skellefteå och hans team vid klinisk mikrobiologi med både antikroppstester och en stor studie om sjukdomsförlopp och efterverkningar av covid-19.
Fram till i veckan har regionen provtagit för att se om personer är smittade. Då handlar det om att mäta mängden virus som personer har (se fakta). Regionen har nu även annonserat att de ska börja använda antikroppstester på personal, som kan visa att man haft smittan.
När pandemin blev en realitet ville de vid klinisk mikrobiologi utveckla en testmetod för sin egen forskning, som även kunde anpassas för sjukvården. På kort tid, från 12 mars till 8 april, lyckades de få fram ett sätt att testa om personer varit infekterade av covid-19.
De senaste veckorna har testet prövats på 173 individer, varav 30 visade sig ha haft covid-19.
– Vårt test visade sig vara något känsligare än de andra testerna som provats och kan användas där det finns en osäkerhet i provsvaret, säger Mattias Forsell.
Det kommer att köras parallellt med kommersiella tester som redan köpts in.
Enligt Tor Monsen, medicinsk chef vid laboratoriet för klinisk mikrobiologi vid sjukhuset, är universitetets test ett av de bästa på marknaden.
– Och det bästa i våra jämförelser med andra tester.
Mattias Forsell påpekar att forskningen kring viruset är i sin linda, men förväntningen är att ett positivt antikroppstest innebär immunitet, åtminstone för en tid.
– Än så länge känner jag inte till att covid-patienter som tillfrisknat har kommit tillbaka sjuka en andra gång på kort tid. Inget vi vet nu säger att man inte blir immun efter genomgången sjukdom. Dock vet vi inte hur länge immuniteten håller i sig.
– Det är troligt att personal med ett positivt antikroppstest är bättre lämpade än andra att jobba med smittsamma covid-patienter. Det är också viktigt att veta hur många som är sjuka i befolkningen nu.
Testet de utvecklat fungerar så här:
När viruset kommer in i kroppen börjar immunförsvaret arbeta. Efter ett tag bildas antikroppar. De är bra på att döda virus och ligger kvar ett tag i kroppen som ett immunologiskt minne.
Forskarna vill alltså ta reda på om dessa antikroppar finns i kroppen. För att hitta dem använder de en metod som heter Elisa. De placerar ett protein från viruset på en yta. När man sedan adderar plasma – själva vätskan i blod – och den innehåller antikroppar mot just det virusproteinet så fastnar antikropparna på proteinet. Därefter tillsätts en reagens – en antikropp med ett enzym, som ger en färgskiftning om det finna antikroppar mot proteinet.
– Det här är inget snabbtest. Våra testerna analyseras på labb på sjukhuset, säger Mattias Forsell.
Testen har visat att det dröjer 10 till 20 dagar efter sjukdomsinträdet innan det går att upptäcka antikroppar mot coronavirus i blodet.
– Det är så immunförsvaret fungerar, säger Mattias Forsell.
Här kan man se resultatet från Elisa-metoden. Den gula färgen ges av enzymet i reagensen. Styrkan på den gula färgen läses sedan i en maskin.
Mattias Forsells team är även med i det stora forskningsprojekt som startats på grund av pandemin i Umeå, CoVUm. I det ingår både personal inom sjukhuset och forskare på universitetet. Syftet är att studera sjukdomsförloppet av covid-19 på kort och lång sikt.
Det handlar i huvudsak om provtagning till att börja med och patienterna måste godkänna att de kan vara med.
– Det är ett jättearbete. Vi har skapat en stor apparat för att ta olika prover under sjukdomsperioden. I början följer vi upp med täta tidsintervall och vi kan följa patienterna upp till fem år.
En av sakerna de ska titta på är varför vissa patienter fortsätter vara milt sjuka, medan andra som varit milt sjuka plötsligt blir jättesjuka. Syftet med att följa patienterna länge är bland annat att titta på hur lungfunktionen påverkas över lång tid. Det ska även forskas på påverkan hur ämnesomsättningen ändras och hur immunförsvaret påverkas.
– Vi har en holistisk utgångspunkt och många forskare med olika kompetenser ingår. Ingen vet ännu hur långtgående konsekvenserna är av covid-19. Innebär det en nedsatt livskvalitet och kan vi i så fall förebygga detta?
I dagsläget jobbar en personal varje dag i fyra timmar med att ta hand om proverna som kommer från infektionskliniken och IVA på NUS. Till det ska läggas all tid som klinisk personal lägger på att ta prover.
– Just nu går en stor del av arbetet ut på att just ta hand om prover och forskning sker i mån av tid. Att få bra prover att studera är a och o.
Han tillägger:
– Vanligtvis arbetar vi förebyggande med virussjukdomar som riskera att bli pandemier. Det är skönt att veta att vi har kompetens som behövs i samhället nu och att vi även kan förklara vad som händer.
Forskarna har varit snabba med att ta fram diverse tester för viruset.
Kan du förklara varför det tar kanske tar flera år att få fram ett vaccin?
– Det tar tid att testa vaccin, både för att vara säker på att det ger en skyddande effekt men också för att man ska vara säker på att det inte har oväntade och svåra bieffekter.
Han berättar att testerna görs stegvis i tre faser, där fas ett innebär test av säkerhet, fas två ett test av att vaccinet ger ett förväntat immunsvar och fas tre, där vaccinet testas för effektivitet. De första två faserna innebär att man injicerar vaccin och studerar hur kroppen och immunsystemet reagerar, om det finns bieffekter och om vaccinet fungerar. Steg tre tar ofta lång tid och det krävs ett stort antal testpersoner – till och med tusentals ibland – som följs över tid. Där testas det verkliga skyddet genom att man ger en grupp vaccin och en grupp placebo – sedan ser man hur många som blir sjuka eller inte. Varje steg tar normalt flera månader och upp till år.
– Först efter detta kan vaccinet användas i stor skala.
Virustest
Med en tops tas ett prov i näsan. Ur sekretet utvinns virusets arvsmassa. Det gör man genom att man tillsätter bitar av arvsmassa som fäster på en liten del av virusets arvsmassan. Därefter startar en process för att skapa tillräckligt många kopior av denna arvsmassesträng så att det går att påvisa virus i provet. Detta sker i cykler i en maskin med hjälp av bland annat temperaturförändringar. När det är tillräckligt mycket arvsmassa från viruset i provet syns detta som en kurva i en maskin. Det betyder att få cykler innebär mycket virus i det ursprungliga provet då det går snabbare att få tillräckligt mycket virusarvsmassa.