Boh Westerlund tar med sig lärdomen av bedrägeriet men säger att han ändå inte kommer att börja misstro alla.
2019 gjordes drygt 240 000 polisanmälningar om bedrägeri i Sverige. Det vill säga var sjätte brottsanmälan det året och varannan minut görs en ny polisanmälan. Så Boh Westerlund i Obbola är långt ifrån ensam om att drabbas. Han har valt att berätta sin historia om en sofistikerad form av bedrägeri som byggdes upp under lång tid och tog honom ända till Dubai.
Boh Westerlund driver företaget Oazer AB, som satsar på att utveckla grön energi. Vi har stämt träff i det företagshotell i Umeå där han har kontor. Allt började i november 2019 när Boh fick ett mejl: Ett UAE-baserat investmentbolag scannade marknaden efter företag som arbetar med framtidens energisystem i syfte att hitta samarbetsmöjligheter. Det ledde till starten av en seriös mejldialog.
– Det är väldigt viktigt att först förklara vad vi håller på med, säger Boh Westerlund och fortsätter:
– Vi utvecklar system för hydrogen, vätgas, som är framtidens drivmedel. Det här är en marknad för stora och små spelare som söker, och får, finansiering. Det handlar om att vi gör drivmedel av vatten och det enda utsläppet är vatten. I min bransch finns ett antal små företag som nått framgång och nu söker vi finansiering för att utöka från en, till fler, tankstationer i Norrland. Det handlar om investeringar på hundratals miljoner kronor. De pengarna finns ofta inte i Sverige men Sydkorea, Asien och Kina är stora aktörer, förklarar han och säger att mejlet han fick var väldigt seriöst.
– Det var en rfi, request for information, från en asiatisk investmentbyrå som scannar hela världen på nya teknikföretag. De ville ha mer information om oss och jag tyckte det var intressant och inledde en dialog.
En rfi betyder att någon, inför en upphandling, ställer skriftliga frågor till leverantörer. Det ska ske på ett strukturerat sätt med klarläggande frågor kopplade till en eventuell upphandling.
– Så småningom kröp det fram att det var en shejk som stod bakom och det var enormt stort. Han förklarade sitt personliga intresse av grön energi, som vi sysslar med, och jag fick veta att det handlade om ett av världens mest lönsamma företag. Shejkens investmentgrupp hade sitt säte i Singapore, men den här avdelningen fanns i Dubai som är framstående på anläggningar kring grön energi, säger Boh och fortsätter:
– När jag frågade varför de intresserar sig för en liten satsning som vår, förklarade shejken att energisatsningar är globala och att deras intresse är att finansiera lokala entreprenörer i hela världen. Det var inte bara trovärdigt utan även rimligt. Vi hade många samtal och shejken ställde oerhört seriösa frågor.
I januari 2020 hade flera steg tagits.
– De skulle satsa 10 miljoner euro, alltså 100 miljoner kronor och för mig lät det väldigt bra att få en kickstart i företaget.
Investmentbolaget sa att de ville göra en långsiktig, ekonomisk satsning och planen var att det skulle vara internationellt lönsamt inom tio år, vilket de skulle se till att stötta.
– Jag och andra kollade noggrant och allt såg legitimt ut. Jag satte ihop en ledningsgrupp, vi hade möte vid det här bordet och diskuterade en strategi om vi verkligen skulle få loss pengarna. I det skedet sköt ingen det här i sank. Det fanns ett verkligt bolag som ville satsa och verkliga människor som stod bakom satsningen, säger han.
Bedrägeriet började med mejlkonversation och fortsatte med Dubairesa.
Boh och shejken hade upprepade kontakter där upplägget diskuterades. Kontrakt skrevs i januari och de bokade ett fysiskt möte i Dubai den 4 februari i år. Ungefär samtidigt som coronapandemin började ta fart.
Men bara ett par dagar innan avresa fick Boh en lista av investeringsmäklaren på flera punkter som måste lösas innan affären skulle kunna genomföras. Han fick veta att alla de punkterna i normalfallet skulle ta åtminstone fjorton dagar att fixa, men de skulle skynda på processen inför mötet i Dubai.
– Kraven på listan var rimliga och jag lejde min bokföringsbyrå för att ordna allt, men nu var det mycket kort om tid, säger han.
En av punkterna handlade om att Boh skulle tvingas betala en avgift på ungefär 10 000 euro. Han fick veta att det var en administrativ kostnad för all formalia kring överföringen av investeringssumman på 10 miljoner euro till Oazer AB. Jag rådfrågade mina finansiella rådgivare om avgiften och de svarade att den lät rimlig.
– Jag ville ta pengarna ur investeringssumman, men det gick inte utan investerarna sa att det var jag skulle stå för den summan och pengarna skulle vara bokförda på deras konto innan jag överhuvudtaget kunde åka ner, säger Boh och fortsätter:
– Tidsbristen gjorde att investerarna föreslog att de skulle fakturera mitt bolag, via ett av deras egna bolag som de sa finns i Portugal. Jag mejlade min bank och förklarade att pengarna måste utbetalas omedelbart. Då ringde alla varningsklockor hos min bankman som kontaktade mig. Jag sa till honom att upplägget kanske inte är helt okej, men insisterade. Det kändes som att jag fick ta den kostnaden, även om jag egentligen inte hade råd.
Men när Boh klev av planet i Dubai ringde shejken och sa att han satt fast i Singapore på grund av coronapandemin. Istället fick Boh kontakt med en kvinna, som presenterade sig som shejkens assistent.
– Samma kväll som jag kommit till hotellet i Dubai, så ringde hon mig hemifrån. Hon var oerhört stressad över att hon även hade fått det här lagt på sig, förutom allt annat. Jag hörde en massa barn i bakgrunden och hon sa att hon skulle göra allt för att lösa alla turer kring affären om hon bara skulle kunna få lite cash. Hon förklarade att hon då skulle kunna betala för att gå före i köer med tillstånd och banker och så. Jag tog ut lite pengar och krävde kvitto, vilket jag fick, så det kändes okej.
Det ena avlöste det andra och Boh säger att det blev oerhört rörigt kring alla turer.
Han skulle exempelvis behöva starta ett företagskonto i Dubai för att få tillgång till hela investeringssumman, men banken i Dubai krävde tre års företagsbokföring på engelska vilket Boh fick lösa per telefon.
Shejkens kvinnliga assistent var med hela tiden i Dubai, dels för att förklara upplägget, dels för att underlätta kring affären.
– Men banken i Dubai tyckte att investeringssumman på 10 miljoner euro var för lite för liten summa för att öppna ett företagskonto. Lösningen blev att jag skulle öppna ett privat bankkonto istället men då krävde de mina löneavier –översatta till engelska. Men när de papperen var ordnade, så ifrågasatte de översättningen. De har rigorösa säkerhetsrutiner på bankerna i Dubai, precis som i Sverige, säger Boh.
Han kontaktade då en professionell översättare i Dubai och till slut var allt klart. Men han fick aldrig träffa shejken som fortfarande satt fast i Singapore på grund av coronapandemin.
– Vi hade daglig telefonkontakt där han sa att han försökte komma till Dubai med privatplan, men restriktionerna på grund av coronapandemin var absoluta.
I det läget säger Boh att det började kännas obekvämt. Förutom coronapenademin säger han att den seriösa dialogen som föregått resan till Dubai, inte matchade de dåliga förberedelserna under vistelsen där. Men han säger också att vid det läget var alla förberedelser för överföring av investeringssumman till Oazer AB klara.
– Då är vi framme vid den punkt när jag började inse att det handlade om ett bedrägeri. I muslimsk bankvärld finns det nämligen en försäkringsfond som kallas för takaful, där alla som gör den här typen av investeringar satsar en procent av totalsumman, i mitt fall en miljon kronor. Investerarna sa att det var jag som var tvingad att satsa den miljonen. Jag rådfrågade en person i min närhet, som tidigare varit kritisk till det här och han sa: ”Stopp, polisanmäl! Det är ett bedrägeri. Det är alltid investerarna som ska betala takafulbeloppet”.
Boh Westerlund driver Oazer AB som sysslar med system för hydrogen.
Vad kände du då?
– Shit, kände jag. Om jag inte hade haft mina vänner, så kanske jag hade torskat på miljonen också. Som jag ser det var upplägget mycket sofistikerat och personerna som jag kom i kontakt med är nog bara målvakter. De som styr sitter mycket högre upp, säger Boh och fortsätter:
– Det som svider mest är att jag inte fick tillgång till de 100 miljonerna som skulle investeras i mitt bolag. Nu är vi tillbaka på ruta ett igen och måste lösa finansieringen på traditionellt sätt, troligtvis via börsintroduktion.
Han ser bedrägeriet som ett steg som misslyckades och hade inte tänkt polisanmäla. Men enligt Boh så krävde myndigheterna i Dubai det. Han säger att de inte accepterar att något sådant händer i deras land och att de själva jagar de inblandade, vilket skulle kräva en polisanmälan. Boh säger också att själva ledningen för bedragarna han utsattes för inte själva sitter i Dubai, men att de länkar mejl och telefon därifrån.
Skulle du våga satsa igen om fler investerare kontaktar dig?
– Ja, men naturligtvis skulle jag blanda in mina kritiska kontakter tidigt, men jag kommer inte att börja misstro alla.
Hur tycker du att polisen hanterat utredningen?
– Jag tycker att de hanterat den så gott de kan och mina uppgifter kan förhoppningsvis vara till nytta internationellt och jag måste erkänna en sak: Jag fick möjlighet att åka till Dubai, och det har jag lärt mig oerhört mycket av.