Henrik Sjödin, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Foto: Mattias Pettersson.
En studie genomförd på Umeå universitet, som även publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Travel Medicine, visar att fler blev smittades av coronavirus när kryssningsfartyget Diamond Princess hölls i karantän i två veckor, jämfört med om passagerarna istället hade fått gå i land direkt.
– Det var ett uppmärksammat fall från första början och en unik situation när man samlat många på en liten yta, i det här fallet en båt. Det är intressant att titta på hur man bör agera i den här typen av situationer, säger Henrik Sjödin, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, till VK .
Spridningstakten ombord på fartyget visade sig var cirka fyra gånger högre än vad forskarna sett för hur viruset spridits på land i de värst drabbade områdena i Kina.
– Det hänger förmodligen främst samman med hur tätt inpå varandra man vistas på ett fartyg, säger Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Efter att en person som rest med kryssningsfartyget Diamond Princess testats positivt för coronavirus, beslöt japanska myndigheter att inte tillåta fartygets 3 700 passagerare att gå iland när båten den 3 februari kom in i Yokohamas hamn.
Skeppet hölls i karantän vid kajen ända till den 19 februari. Passagerare som visade sjukdomssymtom hölls så långt som möjligt åtskilda från övriga passagerarna ombord.
När karantänen i Yokohama till slut hävdes och passagerarna fick gå i land, kunde man konstatera att 619 av passagerarna hade smittats med coronavirus.
– Om man istället hade evakuerat fartyget direkt och då tagit hand om dem som testats positivt och andra som kunde vara i riskzonen, hade sannolikt inte mer än totalt ett 70-tal smittade men inte ännu insjuknade släpps ut, till skillnad från flera hundra senare, säger Joacim Rocklöv.
Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.
Forskarna avände sig bland annat av data och information via WHO som de sedan införde i matematiska modeller. På så vis kunde de också räkna på olika scenarion.
– Slutsatsen är helt enkelt att när det uppstår smitta på ett litet utrymme kanske man måste fundera på att evakuera tidigare, säger Henrik Sjödin.
Studien visar samtidigt att om man inte alls hade vidtagit de försiktighetsåtgärder som genomfördes ombord på kryssningsfartyget med isolering av misstänkta smittbärare, hade ytterligare cirka 2 300 personer smittats med viruset.
– Försiktigheten med att hålla hela fartyget i karantän var i och för sig begriplig, men eftersom spridningsrisken är så hög på fartyget kan det beslutet ifrågasättas, säger Joacim Rocklöv.
Nu hoppas forskarna att studien ska vara till hjälp vid fler, liknande situationer.
– Under den korta tid som studien legat ute har den fått mycket uppmärksamhet internationellt och inom forskarvärlden. Liknande situationer kan komma att upprepas under spridningen av coronavirusets. Därför är det bra att ta hänsyn till de möjliga konsekvenserna vid en karantän, säger Henrik Sjödin, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Madeleine Harrati/Västerbottens-Kuriren