Jörgen Modin och hans Ärras övar vindmarkering. Ståndskall innebär att Ärras fått vittring av död person.
Han är stationerad i Luleå, kollegan Jörgen Modin i Östersund, som också är områdesansvarig för hundverksamheten i polisområde Jämtland. De har sammanstrålat i Umeå för att öva och vi stämde träff med duon, eller kvartetten, längst ut vid färjeterminalen i Holmsund.
Kalle Alatalo har arbetat som hundförare i 35 år och Ixtra är hans femte tjänstehund. En kriminalsökhunds känsliga nos kan känna den karaktäristiska lukten av en avliden person över ett stort område. Till och med när någon befinner sig under vatten. De är också specialiserade på blod och sperma och uppdragen handlar om spårsök vid exempelvis mord, våldtäkter eller misshandel.
Belöningen: En stunds lek med en avklippt brandslang.
Ixtra ska strax frysmarkera för blod: Då stelnar hon och håller nosen rakt ovanför doftkällan.
De båda hundförarna har tight samarbete med kustbevakningen. Här övar de på kajen intill myndighetens båt.
Miljön får inte hindra hunden. En gallertrappa är inget bekymmer för Ixtra.
Kalle Alatalo och Ixtra har halva Sverige som arbetsområde.
Jörgen Modin och Ärras gör stor skillnad vid sök efter avliden person. ”Det jobbigaste för hundarna kan vara värme”.
Sju-åriga schäfern Ixtra är alltid redo. Att arbeta är det bästa hon vet.
Ärras är i inledningen av sin karriär. Han är 2,5 år och har redan hunnit bidra i olika typer av eftersök.
– Vi jobbar oftast med tunga ärenden och därför vill vi inte att våra hundar ska hålla på med fler saker, säger Jörgen Modin.
Ofta bråttom
De kan bli utkallade dygnet runt, året runt och har cirka 50 uppdrag per år.
– För ett par veckor sedan när jag just hade kommit hem, så hann jag fylla på vedkorgen och ta in den. Sedan ringde fu-ledaren och sa att jag skulle åka till Skelleftehamn i ett ärende. Jörgen var i Östersund och blev kallad till Luleå på ett annat uppdrag. Så kan det se ut, säger Kalle Alatalo.
Det är ofta rätt bråttom när de kallas ut. Uppdragets dignitet och annat påverkar. Sedan kan väder och vind försvåra hundens sökinsats. Hunden måste markera exakt över doftkällan och får aldrig vidröra den. Vid vattensök har de nästan alltid dykare med sig och samarbetet med kustbevakningen är tight.
Vid mordet på den svenska journalisten Kim Wall, var det tre svenska kriminalsökhundar som, via båt, markerade och bidrog till att kvarlevorna kunde bärgas. De var en oerhört viktig komponent till att fallet blev löst.
Både Ärras och Ixtra deltog i sökandet efter Olle Forsberg från Rentjärn och i utredningen efter mordet på den äldre kvinnan i Norsjö, hösten 2017.
Skallmarkering
Den här övningsdagen inleds med vindmarkeringsövningar. Jörgen och Ärras börjar. Kollegan Kalle har placerat doftgömmor längs en stenpir, nära vattenbrynet. Hundföraren vet inte var, tar hunden i koppel och börjar gå. Efter en stund stannar Ärras, vänder nosen mot doftkällan och börjar skälla - oavbrutet. Jörgen står alldeles stilla. Efter en liten stund bekräftar Kalle att det är träff och Ärras får sin belöning: En stunds lek med en avklippt brandslang.
– Det är det bästa han vet, säger Jörgen Modin samtidigt som han klappar om schäferhunden ordentligt och berömmer honom.
Ärras är hans fjärde tjänstehund och Jörgen har varit hundförare i 20 år.
– Det bästa är att få göra skillnad i folks liv och hunden avgör, men ibland kommer den här biten i kläm inom myndigheten. Det som inte alltid kommer fram är att det ligger oerhört mycket träning bakom, och det sker inte minst på fritiden, säger han.
Grus från mordfall
En av doftgömmorna är en liten hög med grus som användes i ett mordfall någonstans i Sverige. Hunden känner lukten av död person i gruset som ligger utplacerat på ett par stenar, intill vattenbrynet. Det ger en vink om hur skarp hundnosen är.
Kriminalsökhunden tränas i två till tre år innan den är färdigutbildad. Allt måste sitta perfekt innan den tas i tjänst.
– Det är oerhört viktigt att hunden aldrig blindmarkerar, det får aldrig ske, säger Kalle Alatalo.
– Det är så mycket som kickar in vid markering. Dykare, tekniker och andra kompetenser kallas in och det kan vara långa avstånd och väldigt kostsamt, säger Jörgen Modin och tillägger:
– Vi tänker också på anhöriga och hur viktigt det är att få bekräftelse, ett avslut.
Frysmarkering
Nästa övning gäller blodsök. Det sker utomhus vid några byggcontainrar. Kalle tar ut Ixtra ur bilen, kopplar henne och ger kommandot. Hon börjar genast arbeta och går fram och tillbaka. Plötsligt stannar hon, kroppen blir stel som en pinne, svansen vajar lite svagt och hon har nosen nära marken: Ixtra frysmarkerar.
– Där markerar hon, säger Kalle.
Exakt där Ixtra markerat syns en liten, liten blodfläck på en sten. Kalle berömmer och hon får sin belöning: Lek med brandslangen.
Men det kan också finnas ett värde när en hund inte markerar för exempelvis sperma efter en påstådd våldtäkt.
– Det kan visa sig att brottet aldrig inträffat och när vi meddelar att hunden inte markerat, så kan det underlätta för utredare att få fram det, säger Jörgen Modin.
Livsstil
De har schemalagd hundträning tjugo procent av arbetstiden, men det räcker inte på långa vägar. Det blir en livsstil att vara hundförare och leva med tjänstehund.
– Det är en utmaning att träna hunden och ingen dag är den andra lik. Det går alltid att förfina hundens sök och den enda begränsningen är nog jag själv som hundförare, säger Kalle Alatalo.
Skulle ni uppmuntra polisaspiranter att bli hundförare?
– Ja, men jag tycker att man ska jobba ett par år först, säger Kalle.
Hundarna testas två gånger per år, vår och höst och för hundförarna är kustbevakningen en ständig samarbetspartner.
– Men vi själva har också sjöbefälsutbildning om vi måste göra sök i vatten på egen hand, säger Kalle.
Tror ni att kriminalsökhunden har en framtid inom polisen?
– Definitivt, vi gör skillnad. När det gäller en avliden person som hunden hittar, så är det mycket tråkigt kring det, men känslan när vi löser en sådan uppgift är väldigt bra, säger Jörgen och Kalle nickar instämmande.