Hunden Tufva blev dödad av en kungsörn.
Händelsen inträffade för drygt tre veckor sedan, skriver Västerbottens-Kuriren. Janne Stormare och hans fru Britta Stormare hade kommit hem från jobbet. Klockan var runt fem och de skulle bara ut och jaga en sväng innan skymning.
– Det skulle bli mörkt vid sex så vi skulle bara ut en timme, mest för att rasta hundarna egentligen, säger Janne Stormare till VK.
Tufva, som deras sjuåriga Norrbottenspets hette, sprang före.
– Hon var kanske 400 meter från oss när vi hör ett djävulskt liv, hur hon slogs för sitt liv. Så vi började spring dit, men det var myrmark och blött, så det tog väl ett par minuter.
Han minns hur Tufva skrek i kanske 30 sekunder. Sedan blev det tyst.
– Jag trodde kanske att hon hade råkat ihop med nån grävling eller så.
När de kom fram till Tuvfa – som de hade gps på – hade hon flyttats ungefär 70 meter.
– Jag tänkte väl att hon ligger där och äter på nånting som hon slagits om. Men när jag kommer fram så är hon död, säger Janne Stormare.
Kungsörnen hade förmodligen slagit Tufva bakifrån. När örnen såg att hunden var döende släppte han henne.
– Sen flög väl örnen upp och satte sig nånstans och väntade på att hon skulle dö, gissar jag.
Tufva vägde elva kilo så örnen hade inte orkat flyga med hunden någon längre sträcka. Ett mindre byte, som en hare, hade varit lättare att flyga iväg med.
Någon kungsörn såg aldrig Janne och Britta.
– Vi bar hem Tufva och var nog mer inne på att det skulle ha varit ett lodjur som hon hade stött på, säger Janne Stormare.
De anmälde händelsen till länsstyrelsen, eftersom kungsörnen är statens djur. De vill gärna veta vilka skador som varg, järv, lodjur, björn och kungsörn åsamkar.
Dagen efter dödsfallet obducerades Tufva.
– Då såg man två pennstora hål på bröstkorgen, ett på vardera sida. Kungsörnar har långa klor som de trycker in och punkterar lungorna med, sen dör bytet av syrebrist, säger Janne Stormare.
Janne Stormare med hunden Tufva.
Hela historien har tagit hårt på Janne och Britta.
– Det är bara bottenlös sorg, så otroligt tråkigt. Tufva har varit sjuk i Addisons sjukdom och höll på dö när hon var två år gammal. Så hon har verkligen kämpat och nu, efter veterinärbesök i Uppsala, så mådde hon som en prinsessa. Hon var en fantastisk sällskapshund, som hon var 95 procent av tiden, och sen också en fantastiskt duktig jakthund, säger Janne Stormare och fortsätter:
– Det var bara chock. Vi har inte kommit över det än, det är så jävla sorgligt.
Det är inte helt ovanligt att hundar förolyckas i örnattacker. Enligt statistik från viltdata var det under 2022 tre kungsörnsanfall mot hund, två i Västerbotten och ett i Västra Götaland.
– Min känsla är att kungsörn blir mer och mer vanligt. Ser man en kungsörn när man är ute och jagar så kopplar man hunden och går därifrån. Man vill inte riskera nånting, säger Janne Stormare.
Den sjuåriga norrbottenspetsen Tufva.
Samtidigt menar han att det alltid finns ett visst mått av risk att ha en jakthund.
– De kan bli sparkade av älg, drunkna när de är på någon svag is, ihjälkörd. Det är inte ovanligt att olyckor händer, men att hon skulle bli dödad av en kungsörn fanns inte i tankevärlden.
Han säger att ”turen i all den här skiten” är att de alltid har en gps på hundarna.
– Det är en klen tröst, men vi fick i alla fall bära hem henne och begrava henne. Hade vi inte haft det hade vi aldrig hittat henne, och då hade vi aldrig fått veta vad som hänt. Man hade ägnat månader åt att leta efter henne, haft oro över vad som kan ha hänt, har hon fastnat någonstans, plågas hon?
Alla statens djur som skadar tamboskap har man möjlighet att söka ersättning för. Beloppens storlek varierar beroende på bland annat ålder. Janne och Britta fick 25 000 kronor samt ersättning från försäkringsbolaget.
– Det är ingenting som hjälper oss i sorgearbetet, men jag vill ändå säga att länsstyrelsen har gjort ett bra jobb.