– Det här är naturligtvis inte riktigt bra. Vi vet att vi blir allt fler i landet och det är kritiskt ur flera aspekter att få ner tiden. Ur en praktisk synvinkel så kan det bli mer trångt på våra bårhus och när de anhöriga väntar för länge med att kontakta begravningsbyrån ska allt ske väldigt fort, då kan det dessutom bli brist på ceremonilokaler, säger Ulf Lernéus förbundsdirektör för Sveriges Auktoriserade Begravningsbyråer.
Då tiden mellan dödsfall och begravning ökade hela tiden kom en ny lagstiftning för snart tio år sedan. Den nya lagen, som kom 1 maj 2012, innebär att det får gå en månad mellan dödsfall till kremation/gravsättning. Dessförinnan var det två månader.
Då var snittiden 21,6 dagar, i dag ligger den på 24,4 dagar. Undersökningen gjordes på 5 534 begravningar som skedde i oktober och november 2021. Direkt efter den nya lagstiftningen 2012 så var snittiden 19 dagar.
– Ur ett etiskt perspektiv så kan man också ifrågasätta om vi ska låta våra avlidna få vänta så länge på gravsättning. Vi kan knappast vara stolta över att vi är det landet i världen där en avliden person får vänta längst på gravsättning. Nu vet vi att pandemin har spelat in. Många har avvaktat med gravsättningen i väntan på att restriktionerna ska lätta, säger Ulf Lernéus.
Det viktigaste för att få ner tiden är att man tar kontakt med begravningsbyrån så snart man kan. En tumregel är inom tre dagar.
Men här finns regionala skillnader där Stockholm sticker ut på ett negativt sätt. Där är man snart uppe i sju dagar innan de anhöriga kontaktar en begravningsbyrå medan snittet i övriga landet ligger på 3,5 dagar.