”Det finns alltid skrockfulla och vidskepliga människor som har någon ödestro. Men jag tror att det är få som lägger någon vikt vid fredagen den 13”, säger Ulf Palmenfelt.
Vid Jesus sista måltid ska 13 personer har närvarat. Förutom Kristus själv var de tolv lärjungarna på plats. Dagen därpå, som var en fredag, korsfästes han. Kombinationen av siffra och veckodag lär vara orsaken till att fredagen den 13 fick som särdeles oturlig. Eller?
– Jag har också hört det där. Och många tänker nog att det är ett urgammalt påhitt. Men att det skulle vara en ”otursdag” verkar framför allt ha fått spridning genom en roman som kom i början av 1900-talet, där det sker en börskrasch fredagen den 13, säger den gotländske folklivsforskaren Ulf Palmenfelt.
Han är professor emeritus vid institutionen för kulturantropologi och etnologi på Campus Gotland. I andra kulturer har både fredagar och siffran 13 – var för sig – ansetts innebära olycka. Men enligt Ulf Palmenfelt finns det inte några belägg för att de skulle ha någon särskild betydelse i svensk folktro.
– Innan kristendomen gjorde sitt intåg i Sverige var det torsdagen som var speciell. I och med kristnandet så tog söndagen över den rollen, säger han.
När det gäller nummer så menar Ulf Palmenfelt att det i stället är tre, sju och nio som i folktron har ansetts äga särskilda egenskaper.
– Många gamla sagor kretsar exempelvis runt tre bröder. Vid midsommar ska man ha sju sorters blomster under kudden. Och i gamla ritualer skulle man ofta använda nio sorters örter eller upprepa en handling nio gånger, säger Ulf Palmenfelt.
Sju sorters blomster ska det vara under huvudkudden.
Den historiska förankringen är alltså inte särskilt stark här i landet. Men hur är det då med den påstådda oturen? Rätt överdriven, vad det verkar.
Enligt statistik från försäkringsbolaget Trygg-hansa finns det nämligen ingenting som tyder på att svenskarna under fredagen den 13 skulle råka ut för ovanligt många skador och olyckor.
Forskningsresultat från olika delar av världen har genom åren bekräftat samma bild. Fredagen den 13 verkar varken leda till fler akuta operationer i den tyska sjukvården eller fallande börskurser i Asien.
På 90-talet kom visserligen en engelsk studie fram till att antalet olyckor som krävde akutsjukvård ökade något jämfört med andra fredagar. Men samtidigt menade författarna bakom studien att underlaget var så pass begränsat att mer forskning behövdes.
En deltagare i den vegetariska festivalen i thailändska Phuket sticker spett genom tungan, kinderna och halsen. Enligt TT rör det sig om en årlig kinesisk och buddhistisk tradition för att motverka otur.
De lyfte dessutom fram en möjlig förklaring som ständigt återkommer i diskussionen om ”otursdagens” giltighet. Nämligen den att det är vi själva – som genom oron över den möjliga oturen – orsakar fler olyckor än vanligt på fredagar som infaller den 13 dagen i månaden. Kanske rör det sig helt enkelt om en självuppfyllande profetia.
Men varför fastnar en sådan föreställning ändå hos människor? Enligt Ulf Palmenfelt är svaret enkelt:
– Det är ett sätt att hantera sådant som man inte har någon kontroll över. För bönder förr i tiden fanns det mycket som kunde gå fel med vädret och skörden. Det var sådant man inte hade någon makt över, hur kunnig och skicklig man än var, säger han och fortsätter:
– Och det finns kvar i dag också, på andra sätt. När vi trots all forskning och teknik fortfarande blir sjuka och dör så fyller folktron på luckorna som vetenskapen inte kan fylla. Med kristaller, drömfångare, rökelse och annat.
Ett par omfamnar varandra under en ”kyssfestival” i den indonesiska byn Denpasar. Folktron säger att ceremonin välsignar deltagarna med god hälsa och förhindrar byn att drabbas av otur.
Ulf Palmenfelt återkommer flera gånger till att just hälsa och sjukdomar är ett område där folktron är stark. Men även till hur människan alltid letar efter mening i tillvaron. Att det som händer hänger ihop.
– Det mest destruktiva som finns är att uppfatta tillvaron som helt meningslös. Därför söker vi alla möjliga halmstrån där vi kan hitta logik och sammanhang i samhället, säger Ulf Palmenfelt och fortsätter:
I Thailands huvudstad Bangkok draperar munkar tyg över levande personer som har lagt sig i kistor. Ritualen – som ska symbolisera död och återfödelse – sker den 31 december och sägs befria deltagarna från otur.
På så sätt kan den som slår i tån, ramlar med cykeln eller missar bussen i dag ha en bra förklaring till sin otur. ”Kolla i kalendern!” Eller kanske inte? Ulf Palmenfelt tror nämligen att det inte är många som bryr sig om fredagen den 13 längre. Och när företeelsen inte längre påverkar människor i deras faktiska livsval, då är den redan halvvägs ner i graven, menar Ulf Palmenfeldt.
Kommer vi fortfarande att prata om fredagen den 13 om 100 år?
– Nej, det tror jag verkligen inte. Det är så uppenbart att det är en föreställning som inte påverkar människors verklighet på riktigt. Och då finns det ingen suck att det överlever.
Drakflygare firar Sizdeh Bedar i Irans huvudstad Tehran. Det är en årligt återkommande festival som infaller på den trettonde och sista dagen av det iranska nyåret. Genom att vara utomhus under större delen av dagen ska man enligt traditionen undvika den otur som numret 13 anses föra med sig.
Den 1 januari i Filippinernas huvudstad Manila. Fyrverkerier och smällare anses bringa lycka och driva iväg onda andar.