”Det innebär alltid utsläpp och mycket avfall”

I dag finns det tolv gruvor i Sverige. För att klara att försörja den europeiska industrin med nödvändiga metaller för klimatomställningen behövs mer metaller. Och fler gruvor. Med det följer också miljörisker. ”Miljökraven är hårda och bör vara det”, anser Jennifer Brammer, geolog vid Naturvårdsverket. Samtidigt ser hon inga hinder för att det ska bli fler gruvor.

Miljön påverkas alltid av gruvdrift men tillståndsprocessen ska se till att skadan är acceptabel.

Miljön påverkas alltid av gruvdrift men tillståndsprocessen ska se till att skadan är acceptabel.

Foto: Carl-Johan Utsi / TT

Sverige2020-10-16 06:15

Ambitionen att starta fler gruvor finns i EU och i Sverige. Samtidigt har intresset för prospektering klingat av, tillståndsprocesserna ses som ett hinder och de finns ett motstånd mot öppnande av nya gruvor. Miljökrav och konkurrens om utrymmet hårdnar. Vilka möjligheter finns det då att starta en gruva? Och går det att bedriva gruvdrift utan miljöpåverkan?

undefined
Enligt Jennifer Brammer är opinionen kring markfrågor hetare nu än tidigare. Fler intressen ställs mot varandra.

Naturvårdsverket är en instans som tycker till när det gäller gruvetableringar. De yttrar sig i samband med miljöprövningen i Mark- och miljödomstolen. Jennifer Brammer ser inga hinder för att det öppnar fler gruvor, förutsatt att miljölagstiftningen följs.

– Om gruvbolagen gör bra åtgärder för miljön och har en lokalisering som inte slår mot annat kan Mark- och miljödomstolen bevilja ett tillstånd, om de anser att miljöpåverkan är acceptabel. Det är inte vanligt att man avslår tillståndsansökan för att den är bristfällig eller om lokaliseringen är olämplig. Jag känner bara till ett fall, säger hon.

Då handlade det om brytning av leran kaolin i Skåne.

Hon tycker det är bra att gruvorna prövas ordentligt då det är komplexa verksamheter för att bedöma vilken miljöpåverkan de har och omgivningens förutsättningar.

De gruvbolag som startar i dag bär själva ansvaret för att informera tillsynsmyndigheten om eventuella miljöproblem som uppstår. Vid prövningen bestäms även ett belopp för ekonomiskt säkerhet, som exempelvis kan användas vid konkurs.

– Tyvärr har det inte alltid fungerat i praktiken, exempelvis i Blaiken och i Pajala, där beloppen var för lågt ställda. Så ska det inte fungera, det ska finnas pengar annars får skattebetalarna stå för kostnaderna.

Hon påpekar att lagstiftningen inte tillämpats fullt ut då det inte varit en tydlig koppling mellan säkerheten och avfallshanteringen.

Norran har tidigare berättat om föroreningar som härstammar från gruvdrift. Det handlar om både äldre och yngre problem som orsakas av deponier som lakas ur och släpper tungmetaller i mark och vattendrag. Norran har även granskat föroreningarna vid Rönnskär som Naturvårdsverket anser är landets största punktkälla för utsläpp av svaveldioxid och tungmetaller till luft och att utsläppen till vatten också är stora.

– Man får alltid räkna med viss miljöpåverkan vid gruvdrift, både vid brytning, hantering av avfall och anrikning. Det innebär alltid utsläpp till vatten och det tillåts också upp till en viss nivå. Damm är ett annat problem. Det blir även mycket avfall som tar stora markområden i anspråk och som kan påverka den biologiska mångfalden, säger Jennifer Brammer.

Enligt den officiella avfallsstatistiken från 2018 bildades 139 miljoner ton avfall totalt i Sverige. Av det kom 75 procent från gruvor.

– Det är viktigt att gruvavfallet hanteras korrekt. Även om man utvinner material från deponier måste det ske på ett miljömässigt bra sätt.

När det gäller vindkraften tror länsstyrelsen att mängden etableringar till slut kommer att påverka möjligheterna att etablera fler vindkraftsparker. Den sammantagna effekten av etableringarna får allt större effekt på miljön som helhet, vilket kan påverka möjligheterna för fler vindkraftverk. 

Kan det även bli en sådan effekt när det gäller gruvor?

– Varje gruvprojekt bedöms för sig. De tittar sällan på hur en gruva påverkar landet som helhet, men det kan förstås bli en kumulativ effekt. Till exempel kan det bli problem om flera gruvor vill etablera sig nära ett vattendrag. Varje gruva kanske håller sig under gränsen för föroreningar men den samlade effekten kan bli för stor.

Olika intressen ställs också mot varandra såsom vindkraft, rennäring, skogsbruk, turism och annan infrastruktur.

– Opinionen kring markfrågor är mer påtaglig nu än tidigare, säger hon.

Gruvbolagen pekar på problem med tillståndsprocessen och Jennifer Brammer håller med om att den inte är optimal i förhållandet mellan minerallagen och miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen tas upp i två instanser.

– Dels kan en fråga avgöras utan tillräckligt underlag i ansökan om koncession, och samma frågor som redan behandlats kan komma upp för prövningen om miljötillstånd. Det finns risk för dubbelprövning, säger hon.

Tillståndsprocessen

Först söker man undersökningstillstånd för att borra och provta hos Bergsstaten.

Sedan söks en bearbetningskoncession där, som innebär att man måste visa att det är ekonomiskt försvarbart att starta en gruva och att den inte är olämplig i förhållande till andra intressen. En miljökonsekvensbeskrivning görs som granskas av länsstyrelse och kommun.

Steg tre är miljötillståndet. Mark- och miljödomstolen tar beslut om det. Här ingår också en miljökonsekvensbeskrivning.

Sist söker man en markanvisning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!