Norran frågade Misse Wester, som länge forskat om kriser. Hon inleder med att konstatera att ingen egentligen vet hur den här krisen kommer att påverka människor.
– Vi har inte haft den här typen av långdragen kris tidigare som drabbar precis hela samhället. Vi vet från tidigare kriser att det går ganska snabbt att hitta en ny vardag. Människor är mycket anpassningsbara, men nu är allt i livet inskränkt, säger hon.
Hon beskriver att kriser har flera faser; en akut, en fas med respons och en med återuppbyggnad. Hur människor reagerar i de olika skedena beror på vad man har att göra med.
Misse Wester förklarar att vi upplever ett lägre obehag om ett hot är nära oss och man kan göra något åt det själv – exempelvis en brand som flammar upp.
– Värst är det om vi inte kan se hotet eller märka av det, exempelvis strålning i miljön eller kemikalier som förgiftar oss. Pandemin är något mitt emellan. Det är obehagligt men också hanterbart.
Men hur människor reagerar beror också på om man har något val att agera – exempelvis om man kan välja att jobba hemifrån eller inte, eller undvika att jobba om man är i riskgruppen.
– Har man inget val kan det uppstå ilska, frustration och en känsla av orättvisa. Så länge vi förstår hur vi kan skydda oss och vår familj och varför det här drar ut på tiden så kan vi få en acceptans för det i samhället. Men om åtgärderna som införs inte står i proportion till problemet kan det bli obegripligt och upplevas som orättvist. Då kan man få problem, exempelvis protester.
Hon ser inte tendenser till det i Sverige ännu.
– Det skulle kunna ske om det vidtogs jättedramatiska åtgärder från myndigheterna.
Forskningen visar även att människor i regel är innovativa och kreativa när kriser slår till. Det märks inte minst i dag, påpekar hon, då människor bland hittar nya affärsidéer för att lösa problem som uppstår.
– Jag hoppas bara att den kreativiteten håller i sig och att vi orkar hålla i det. När pandemin blir den nya vardagen kan det bli svårt att hålla uppe motivationen och upprätthålla allt bra som vi lärt oss att göra nu. Exempel?
Efter kriser finns vanligtvis en förhöjd medvetandenivå om hur vi borde agera, enligt Misse Wester.
– Vi kan förutse hur folk ska reagera på en kris, men när det gäller det långsiktiga lärandet är det i regel ganska dåligt. Det fascinerar mig. Minnet är bra men kort.
Hon tar som exempel den svält som drabbade Sverige i slutet av 1860-talet.
– Då hade man avvecklat beredskapslagren under 1850-talet. Nu har det skett igen. Allt tycks gå i cykler, ändå är det som att man aldrig skulle kunna förutspå att beredskapen kommer att behövas igen. Politiskt ser man bara fyra år i taget. Jag tror vi behöver skapa arenor för att prata om de här sakerna.
– Jag kan tänka mig att om fler forskare och historiker skötte om det här så skulle det se annorlunda ut, tillägger hon.
En förklaring till det korta minnet tror hon är att när väl krisen är över ska många olika saker hanteras; hälsofrågor, skola, omsorg, jobb och ekonomi. Belastningen är helt enkelt väldigt hög.
– Det finns inget överskott av energi eller ens arenor där man kan reflektera över hur man förebygger nästa kris. Att göra det är ett stort arbete som tar jättelång tid.
Mest är hon oroad över att hårda regleringar som införts i olika länder under pandemin lever kvar. Det är en effekt de har sett efter tidigare kriser, exempelvis efter flyktingkrisen 2015 och terrorattentatet 11 september.
– Jag kan känna en viss oro för övervakningssystem och data vi lämnar ifrån oss i form av exempelvis handavtryck på flygplatser. Lagar och restriktioner skapade i kris kan komma att missbrukas i framtiden.
Hon tycker att myndigheterna hittills har hanterat krisen väl. Hon tycker även att det är positivt att vi i och med pandemin får upp ögonen för vad vetenskapen kan och inte kan göra.
– Myndigheterna har varit öppna med vad som gäller och att de inte kan tala om när detta tar slut. Jag tycker de flesta myndighetspersoner har varit bra på att förklara vad som händer i media på ett begripligt sätt. Det händer att myndigheter tror att folk är lite dumma i huvudet och inte kan ta in informationen. Och visst finns det en del knäppa personer och foliehattar, men de fortsätter att vara det även efter krisen. Man kan inte ta enstaka reaktioner för intäkt om att det är en företeelse i hela samhället.