Igelkottar ska räknas.
Det är via sin hemsida som WWF går ut med uppmaningen till allmänheten om att räkna igelkottar. Oavsett var i Sverige man bor. Man vill ta reda på mer om igelkotten, som troligen funnits i mer än 30 miljoner år, är Gotlands landskapsdjur – men som nu minskar i antal i Sverige och sedan 2020 finns på Artdatabankens rödlista. En vuxen igelkott har mellan 5 000 och 7 000 taggar och kan bli upp till åtta år, men upp till 60 procent dör under sitt första levnadsår.
Det är under igelkottsveckan, den 12 till den 18 augusti i år som alla uppmanas att rapportera in igelkottar man ser. Döda eller levande. Observationerna ska registreras via SLU:s artportal.
WWF skriver också att det är svårt att säga exakt hur många igelkottar, och var, de finns i vårt avlånga land. Studien syftar också till att få en uppfattning om trender och tendenser i fråga om igelkottens utbredning.
Det finns många hot och faror för igelkotten. På WWF:s hemsida listas ett antal:
Storskaliga jordbruk som besprutas med bekämpningsmedel. Dessa områden erbjuder varken mat eller boplatser (därför har trädgårdar och parker blivit extra viktiga områden för dess överlevnad).
Trafik. Många igelkottar blir överkörda.
Grävlingen har ökat i antal de senaste åren. Det är ett av få djur som kan döda en igelkott. De två arterna konkurrerar också om mat.
Via maten kan igelkotten få i sig miljögifter, som lagras i kroppsfettet. Igelkotten kan påverkas av miljögifter mer än andra däggdjur då den samlar på sig ett stort fettlager inför vinterdvalan. När fettet förbränns frigörs energi, men också gifter. Det sker under dvalan och utsätter igelkottens organ för en lång exponeringstid, vilket ökar risken för skador.
Man kan också bli igelkottsväktare. Då hjälper man till att sprida budskapet på olika sätt om att igelkotten behöver hjälp.