– Det har varit en förskräcklig vecka, ända sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det första vi gjorde var att jag och statsministern åkte till Bryssel för ett möte med Europeiska rådet och sedan har vi jobbat oavbrutet med att få fram olika typer av sanktioner mot Ryssland. Enigheten i EU har varit stor och därför har det också gått extremt snabbt att fatta beslut, säger Hans Dahlgren på telefon från Frankrike.
Hur kan ni från EU:s sida påverka?
– Det finns flera olika sätt. Vi för en dialog med ledningen i Moskva och försöker sätta tryck på att striderna måste upphöra och vi har också infört flera ekonomiska sanktioner. Dels har vi fryst ryska tillgångar utomlands och beslutat att stänga av flera ryska banker från SWIFT, vilket gör att de inte längre kan skicka eller ta emot pengar från andra länder, och flera rika ryska oligarker kommer inte åt sina konton utomlands. Dessutom stöttar vi Ukraina både ekonomiskt, politiskt och militärt.
Vad har gett bäst effekt så här långt?
– Vi kan se att den ryska ekonomin påverkats starkt av att inte komma åt valutareserven, bland annat har ju börsen i Moskva hållit stängt i flera dagar så det har gett god effekt.
Hans Dahlgren har lång erfarenhet av utrikespolitik och har bland annat varit rådgivare åt flera statsministrar, men han har aldrig varit med om något som varit i närheten av den situation vi har i Ukraina i dag.
– Nej, aldrig. Ryssland har ju gått in i både Ungern och Tjeckoslovakien tidigare, men det här är på en annan nivå. Det finns inte heller någon logik med invasionen utan ansvaret ligger helt på Moskva. Det finns inget hot mot Ryssland utan detta grundar sig helt i en gammal tanke om att återskapa något som liknar Sovjetunionen, vilket är helt galet och hotar den europeiska säkerhetsordningen. Vi har kommit överens om att gränserna ska repsekteras och det har även Ryssland gått med på, säger Hans Dahlgren.
Är Nato eller något annat enskilt land beredd att gå in militärt för att stötta Ukraina?
– Nej, det verkar inte så. Risken för att konflikten förvärras och det utvecklas till ett tredje världskrig är för stor. Bara det att vi från EU skickar vapen till en stridande part i ett krig är unikt i sig, det har aldrig hänt tidigare. Men det är viktigt för demokratin i Europa att vi gör allt vi kan för att stötta Ukraina.
Vad kan EU och Sverige göra ytterligare för att få ett slut på kriget?
– Vi kan sätta upp fler personer på listan så att de drabbas av sanktioner och från svensk sida driver vi också på för att få en enhetlig hållning om att stoppa ryskt deltagande inom idrotten. Vi föreslår också ett stopp för så kallade gyllene pass, där rika ryssar kan köpa ett medborgarskap i ett europeiskt land. Vi vill också öronmärka pengar som ska användas för att bygga upp Ukraina igen och fortsätta att isolera Ryssland i olika internationella sammanhang. Vi vill också att rättegången om misstänkt brott mot folkrätten i samband med invasionen påskyndas.
Många svenskar är oroliga – borde vi gå med i Nato?
– Det finns inget direkt hot mot Sverige, men visst ska vi vara vaksamma på utvecklingen och följa det som händer. Att i det här läget överge den utrikespolitiska hållning vi haft i många år och ansluta oss till Nato vore inte någon bra idé, men vi får se hur läget utvecklas och vad som blir bäst för Sverige på längre sikt, säger Hans Dahlgren.