Nu 84-årige Arnold Hägg är född och uppväxt i Suddesjaur. Trots de många förlusterna minns han byns korta hockeyepok med glädje. "Enda segern den mot grannbyn Moskosel är ett härligt minne", säger han. (Arkivbild)
Under andra halvan av 1950-talet hade flertalet inlandsbyar inte bara eget fotbollsgäng på sin idrottsmeny utan också ett eget ishockeylag. Förutom i Glommersträsk, Arvidsjaur, Laisvall och Arjeplog fanns under kortare perioder även hockeygäng i byarna Moskosel, Slagnäs, Auktsjaur och Suddesjaur.
Lilla Suddesjaur, beläget ett par mil väster om Moskosel, är en ort som i över tre decennier hade egen skola och i många år även en egen Konsumbutik. Byns skola byggdes 1947 och samma år fanns där hela 21 elever.
Under senare delen av 1950-talet hade byn 75 bofasta innevånare. Merparten äldre personer men ändå så många unga friska män, vissa i sanningens namn plockade också från angränsande småbyar, att den lilla orten både kunde bygga en egen ishockeyrink samt anmälde sig för seriespel.
Seriepremiären hösten 1959 skedde på bortais mot Laisvall, som då var ett av inlandets bättre lag, slutade med storförlust med förkrossande 1–35. Detta trots att lagets stora ”stjärna”, nyligen bortgångne Dan Nilsson, blev historisk genom att redan i den första minuten panga in matchens första mål och gav Suddesjaur en oväntad 1–0-ledning.
Trots flertalet storförluster under säsongen, bland annat 1–13, 0–22, 1–16 och 1–14 är det ändå lagets andra match i serien som för alltid kommer att vara en minnesvärd ”höjdare” i byns korta ishockeyepok. Grannbyn Moskosel gästade då Suddesjaur och alla inblandade hade förväntat sig en klar bortaseger. Men så blev det inte. I stället kunde hemmalaget till både spelarna och alla fansens glädje kämpa till sig en överraskande uddamålsseger.
Vinsten skulle visa sig bli den enda segern i Suddesjaur SK:s blott ettåriga ishockeysejour i seriesammanhang. Nu 84-årige Arnold Hägg, sedan länge Arvidsjaursbo men är född och uppväxt i byn. Han minns med glädje sin uppväxtort och den korta hockeyepok som byn hade.
– Vi var inte speciellt samtränade och förlorade ofta med många mål men vi hade kul och tog inte förlusterna speciellt hårt, skrattar Arnold som trots att mera än ett halvt sekel har gått ändå minns glädjen och uppståndelsen efter den historiska segern mot grannbyn.
Avslutningsvis kan nämnas att den lilla inlandsbyn under några år på 1950-talet också hade ett eget fotbollslag i seriespel. Ett lag som resultatmässigt klarade sig bättre och som till och med vann inlandsserien 1960.