Fler känner sig trötta och håglösa i dag än för 30 år sedan.
Enligt Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, analytiker kan den dramatiska ökningen av sjuktalen inte förklaras med ökad stress på arbetsplatserna. Tvärtom blir folkhälsan och arbetsmiljön generellt bättre.
De har tittat på sjukfrånvarons utveckling historiskt och enligt dem har den psykiska ohälsan ökat stadigt sedan 1980-talet generellt i västvärlden, men de extrema svängningarna som sker i Sverige är unika.
– Sjukfrånvaron för psykisk ohälsa ökade flera gånger om 2010–2016. Det är svårt att tänka sig att stressen i arbetslivet skulle öka med flera hundra procent på bara några år. Kurvorna som visar uppgången av sjukfrånvaro har ingen motsvarighet i andra kurvor. Ökningen föregicks också av en kraftig minskning, säger Örjan Lutz, handläggare vid avdelningen för arbetsgivarpolitik som gjort analysen med kollegan Gunnar Sundqvist.
Tillämpning ändras
Enligt honom har man i samhällsdebatten fokuserat på att pressen i arbetslivet ökat vid uppgången, samtidigt har man vid nedgång fokuserat på försämringar i sjukförsäkringssystemet.
– Just före 2010 handlade debatten om att man tvingade svårt sjuka personer tillbaka till jobbet. Väldigt snart efter den hade börjat öka igen så handlade debatten snarare om ökad ohälsa och sämre arbetsmiljö. Vår analys visar att man borde ha en sansad debatt om svängningarna, säger han.
Deras huvudsakliga förklaring är att variationerna istället kan hittas i tillämpningen av sjukförsäkringen.
– I princip ingen som studerar dessa svängningar tror att de beror på kraftiga förändringar i arbetsmiljö och folkhälsa.
En nyligen publicerad rapport från Inspektionen för socialförsäkringen stärker detta. Den pekar på att rättssäkerheten i sjukförsäkringssystemet hotas. Det beror på att regeringarna ändrar sin styrning titt som tätt och det påverkar i slutänden handläggningen av ärendena.
Men innebär det då att vi inte har mer psykisk ohälsa?
– Det finns undersökningar som visar att befolkningen lider mer av sömnproblem, oro och ångest sedan 1980-talet. Vi lever längre men mår inte bättre. Många spekulerar i vad det kan bero på. En hypotes är att vi är alltmer uppkopplade, en annan att det pratas mer öppet om psykisk ohälsa och fler får diagnoser i tidig ålder. Kroppsliga åkommor som har en grund i psykiska problem kanske numera manifesterar sig psykiskt. Det är i grunden bra. Vi har också klättrat i behovstrappan och ställer allt högre krav i våra liv, säger Gunnar Sundqvist.
Sjukfrånvaron ökar mest bland kvinnor.
Vad beror det på?
– Det finns många orsaker till detta. Till stor del bottnar sig många i ojämställdhet generell och en tydligt könsuppdelad arbetsmarknad, med en stor andel kvinnor i kontaktyrken. Samtidigt har kvinnor fortfarande huvudansvar för hem och familj.
Fortfarande många sjukskrivna på grund av psykisk ohälsaÄr det någon som vet var sjukfrånvaron bör ligga egentligen?
– Nej, det tror jag ingen vet, men alla är överens om att de kraftiga svängningarna vi sett genom historien måste bort. Regeringen verkar tycka att ett sjukpenningtal på nio dagar per år är rimligt, vilket motsvarar nivån 2014, säger Örjan Lutz.
Örjan Lutz och Gunnar Sundqvist får i stort medhåll av Hugo Westerlund, föreståndare för Stressforskningsinstitutet, i sina resonemang.
Han pekar även på att nedgången före 2010 kan ha lett till en ”reboundeffekt”.
– Vi kom kanske väl lågt i sjukskrivningar och fick då en debatt om att det handlade om skärpta regler som Försäkringskassan hade att förhålla sig till.
Hugo Westerlund
Smittande effekt
Han trycker även på att sjukskrivningarna sker längs en gråskala, där sjukskrivning kan vara motiverat men inte helt nödvändigt. Det handlar om hur hög tröskeln för sjukskrivning är.
– Om man ska gå till jobbet eller inte beror på diskussioner som förs i familjen, på jobbet, bland läkare. Den som sjukskriver sig i en period kanske kämpar på i en annan. Det kan bli en förstärkningseffekt när man ser att många andra sjukskriver sig. Vi vet också att sjukskrivning smittar i familjer och över generationer.
Vill prata om hjärnvila innan det är för sentKonjunktur kan påverka
Det finns även teorier om samband mellan konjunktur och sjukskrivningar. Disciplineringshypotesen är vanligast – det vill säga att individer är rädda att sjukskriva sig under lågkonjunktur för att man är orolig att förlora jobbet.
– Man ska komma ihåg att en minoritet av de som är sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa är riktigt utbrända. Det handlar då istället om lättare psykisk ohälsa som kan förstärka exempelvis ryggvärk eller att man har ångest eller depression.
”Något är galet med samhället”En annan teori är selektionshypotesen som handlar om att fler sjuka är arbetslösa under lågkonjunkturer och när de sedan kommer i jobb under högkonjunkturer sjukskrivs de i högre grad.
En tredje teori är att stress och påfrestning, då hjulen snurrar fortare under högkonjunkturen, leder till sjukskrivning.
Men de flesta som sjukskrivs finns inom offentlig sektor. Är den inte mindre påverkad av konjunkturen?
– Bra poäng, den är lite mer skyddad men påverkas av konjunkturen på så sätt att politikerna spenderar mer pengar, säger han.
Mer håglösa
Precis som SKL konstaterar han att man inte ser att stressen uppenbart ökat i samhället. Det finns studier över längre tid.
– Men det finns metodologiska problem med det, bland annat beroende av om det sker tillvänjning till stress och att ordens betydelse förskjuts över tid.
– Den kurva som jag vet har stuckit iväg mellan 1989 och 2017 handlar om att man känner sig trött och håglös när man går till jobbet, vilket tyder på generellt sämre psykisk hälsa, tillägger han.
Dubbelt så många kvinnor sjukskrivnaEnligt honom forskar många på området men det är svårt att veta vad som orsakar vad eftersom det är så komplext.
– Mätproblemen är väldigt stora och det är svårt att göra storskaliga experiment.
Tar med sig ohälsa
Det man ser tydligt däremot är att den psykiska ohälsan ökar bland unga tjejer och Hugo Westerlund tycker det är oroande.
– Frågan är om de kommer att bära med sig den in i arbetslivet. Det vet vi inte. Jag har diskuterat det med HR-personer och de lutar åt att man gör det.
Utbildar chefer och ser över scheman