Under en femårsperiod 2013-2017 har skogsnettot varierat en del, men har ständigt varit lägre i norra Sverige.
Rapporten visar att lönsamheten för skogsgårdarna har minskat sedan 2011 efter en uppåtgående kurva under 2014. Dessutom visar 2017 års resultat en minskning från föregående år då medelskogsnettot låg på 99 900 kronor.
Under en femårsperiod 2013-2017 har skogsnettot varierat en del, men har ständigt varit lägre i Norr.
– I norr kan en av anledningarna vara avståndet mellan skogen och industrierna. Andra anledningar är fördyrade avverkningskostnader vid stormar och bränder, säger i ett pressmeddelande Jimmy Larsson, segmentschef skog & lantbruk på LRF Konsult.
Skogsgårdarna har nått den högsta belåningen på tio år. Medelbelåningen för riket uppgår till 400 000 kronor.
– Skogsgårdarna har kunnat låna mer till ett lägre pris vilket driver på utlåningen. Det som utgör den huvudsakliga belåningen är att man köper mer mark, berättar Jimmy Larsson.
Återinvesteringarna i direkta kostnader för skogsvård har däremot ökat sedan LRF Konsults förra mätning och ligger nu på 5,4 procent, det vill säga cirka 6 210 kronor, av den totala intäkten från skogen.
– Skogskonto är ett viktigt verktyg för att utjämna inkomster mellan åren. Det ger också möjlighet till ett mer rationellt brukande av skogen för effektiva återinvesteringar och förbättringar, avslutar Linnea Åkerlund, skogsekonom LRF Konsult.