– Det går bra för ekonomer. Arbetslösheten är låg, ingångslönerna höga och löneutvecklingen god, berättar Ulrika Wallén.
– Skillnaderna mellan storstad och övriga landet påverkas av olika faktorer. Tar du Stockholm så finner du många huvudkontor med högavlönade chefer och specialister. En hög andel bank och finans drar förstås även det upp huvudstadens lönenivå, säger i ett pressmeddelande Ulrika Wallén, utredare på Civilekonomerna.
Medellönen för ekonomer i Sverige landade 2018 på 53 977 kronor, en ökning med 2 procent jämfört med 2017. Det är den högsta nivån hittills. Bäst betalda branscher är telekom och försäkring.
– Det går bra för ekonomer. Arbetslösheten är låg, ingångslönerna höga och löneutvecklingen god, berättar Ulrika Wallén.
Ekonomtitlar som ger bäst betalt är enligt enkäten vd och kommunchef, 105 379, CFO, 92 780, affärsområdeschef, 90 397 och försäljningschef, 81 393. Lägst betalt ger titlarna ekonomiassistent, 28 900, revisorsassistent, 30 696 och skattehandläggare, 34 055.
Liksom tidigare är det stora skillnader beroende på vilken sektor man arbetar inom. Både stat och kommun/landsting hamnar med medellöner på 46 565 respektive 47 019 kronor betydligt under den privata sektorns medel på 56 692 kr.
– En viktig förklaring till den stora skillnaden är att många manliga medlemmar är chefer inom det privata. Det drar upp snittet.
Löneskillnaden mellan manliga och kvinnliga ekonomer är fortsatt stor. Kvinnornas medellön är 49 515 kronor jämfört med männens 60 251 kronor. Det betyder att kvinnor i genomsnitt har 82,2 procent av männens lön bland ekonomer. Det är en liten förbättring jämfört med i fjol då siffran var 81,9 procent.
– Utvecklingen går alldeles för långsamt. Jämställda löner är och förblir en av de viktigaste frågorna som förbundet driver, säger Ulrika Wallén.