Lägenheten är belägen i hjärtat av Östermalm, precis mittemellan Stockholm stadion och Humlegården. Mellan november 2015 och oktober 2017 var bostäderna på Floragatan dyrast i landet – siffror från Svensk mäklarstatistik visar att köparna då fick ge i snitt 122 896 kronor per kvadratmeter.
– Helt sinnessjukt! Men det bor många äldre i området och det är sällan som det kommer ut bostäder, så när de släpps så drar det ofta iväg, säger Patric Sjöström.
Han och frun Anna köpte bostaden för fyra år sedan. Då var det kontor i lokalerna.
– Det var lödbänkar, ljudrum och en liten fabrik i källaren. Och så ekonomi- och kontorsplatser på markplan. Så vi blåste ut allt och totalrenoverade, vilket tog typ ett halvår. Vi drog om rör, flyttade kök – allt, berättar Patric.
Fastigheten har funkisstil, vilket är något som Patric och Anna tagit fasta på.
– Vi ville ha industristajl på lägenheten så vi inredde med betonggolv, stål och lite grövre stil, säger Patric och fortsätter:
– Jag och Anna har ganska lika smak, men hade jag bott här själv så hade det varit mer obducentstil. Anna pyntar med fotografier och färg. Vi reser mycket tillsammans, förutom det vi reser i jobbet, och då kommer vi hem med tempelhundar och stora lejon som knappt går att frakta.
När de inredde källarplanet, så utgick de från att de skulle behöva göra rum och avdelningar utan fönster. Där finns nu biorummet, tvättstugan, vinkällaren och spa-rummet med bad och bastu.
– Vi ville ha en mysig gillestugekänsla i bio-rummet, som jag sedan har pimpat med Skellefteå AIK-grejer. Det har inte varit så populärt bland övriga familjemedlemmar, men det är jag som spenderar mest tid där nere.
När huset byggdes i slutet av 40-talet, så höll ett apotek till i lokalerna. I källaren finns därför ett kassaskåp med en bankvalvsdörr där apoteket förvarade drogklassade mediciner. Patric och Anna har inrett kassaskåpet till en vinkällare.
– Det är en dröm som går i uppfyllelse. Vi har samlat på viner i alla tider och har haft vinkylar i alla bostäder som vi bott i de tio senaste åren. Vi har runt 860 flaskor och ungefär 700 av dem är samlarviner som måste lagras fem–tio år till. Det har nästan gått överstyr. Ibland är det bara skönt att få grotta ner sig där inne och sortera och märka flaskorna ett par timmar.
I spa-rummet har de valt en orientalisk, varmare stil som signalerar avkoppling.
– Det används mest på vintrarna och det brukar vara en liten "happening" i augusti när vi fyller badkaret. Det är kul att gå ner för att bada och basta och vi använder det ofta i kombination med biorummet. Vi badar innan vi kollar på olika event, som exempelvis melodifestivalen.
I slutet av april medverkade Patric i Svt:s program "Vem bor här". Fem personer besöker varandras hem och ska försöka lista ut vem som bor var. Patric var initialt skeptisk när Svt kom med sin förfrågan.
– Min kompis Mirre, som var med i Robinson samma år som jag och min fru, tipsade Svt om vår lägenhet. Jag ville hålla hemmet privat, men de bad om ett möte för att få se hur lägenheten ser ut. De ville verkligen att vi skulle vara med, så jag tackade ja. Jag fick ta bort alla Skellefteå AIK-prylar i källaren för de tyckte att det skulle bli för uppenbart att det är jag som bor här. Trots att man bott i Stockholm i 30 år, så har man kvar en massa Skellefteljud och haranger som kan vara avslöjande.
Vad tyckte du om att vara med i programmet?
– Det spelades in under tre dagar där vi skrattade, ljög och hade världsmästerskap i skitsnack, vilket var jättekul. Produktionsteamet sa att vi bjöd väldigt mycket på oss själva. När det är tv, så gäller det att bjuda på sig själv, annars blir det ingen bra tv. Det gäller att man säger konstiga saker eller har åsikter, då blir det något av det och det blir lättare att klippa ihop.
Patric var kaxig i programmets inledning och var övertygad om att han skulle få alla rätt.
– Men det var mycket svårare än jag trodde, jag har sjukt mycket förutfattade meningar. Jag tänkte att jag inte skulle kunna misslyckas – det är ju min arena att bedöma människor. Men jag blev toklurad. Framförallt av Mikael, som de presenterade som sopgubbe. Han var inte sopgubbe, utan bilhandlare. Sen snackade han så mycket skit, ha ha.
Patric fick ett rätt av fem möjliga – han gissade inte rätt på någon av de andra.
Vad hade du för taktik?
– Mitt eget hem var jobbigast att besöka. Man måste låtsas vara imponerad av saker man inte alls är imponerad av. Man blir ganska trött på sin egen lägenhet. Samtidigt gosade jag ner mig i de andras soffor och låtsades känna mig som hemma i deras bostäder. En tjej var helt säker på att jag bodde i ett av hemmen tillsammans med en kille. Hon snöade in helt på det. Att vara med i programmet var ett kul spel...
Vad är det bästa med att bo som ni gör?
– Det är en kombination av olika saker. Det är väldigt centralt samtidigt som det är lugna kvarter. Lägenheten är stor (284 kvadratmeter) och vi får plats med rummen som ger guldkant på tillvaron. Det är schysst att vi har en innergård där ungarna kan leka och bygga snögubbar på vintrarna och vi har nära till humlegården där man kan leka och sparka boll. Och så är det krypavstånd till Stureplan om man nu på äldre dar skulle få för sig att gå ner och svinga sina lurviga.