Anders Ekholm tror att barn till föräldrar med bättre ekonomi kommer att gynnas av den nya tekniken.
– Där har vi ett typexempel på ett område där vi är fullkomligt ointresserade av metoder som fungerar.
Han förklarar att de frågor som diskuterats mest politiskt handlar om resurser, pengar per elev, klasstorlekar, tidiga betyg, lärarlegitimation och friskolor.
– Men forskningen visar att det inte finns någon märkbar korrelation mellan dessa och resultaten, säger han.
Storlek har betydelse
Enligt honom är den viktigaste parametern för att få skolan att fungerar bra mötet mellan läraren och eleven.
– Systemfrågorna är inte viktiga, förutom storleken på skolan. Vi kan se stordriftsnackdelar. Det viktiga här är att åtgärder som inte påverkar mötet mellan lärare och elev inte heller påverkar kvaliteten, säger han.
Detta möte ska handla om handledning, fritt val mellan lärare snarare än skolor – att förbättra matchning mellan lärare och elev samt bättre digitala system som lägger undervisningen på rätt nivå för eleven.
– Det måste också kombineras med höga förväntningar på eleverna, säger han.
Artificiell intelligens
När det gäller ämnen tror han att programmering får en framträdande roll i skolan framöver. Eleverna kommer även att lära sig mer digitalt; via film, simuleringar och TV-spel.
– Jag tror också att vi kommer att prata och diskutera mer med våra AI-system.
Hur kan nationella prov ännu inte vara digitala?
När det gäller teknik finns också en risk. De som är mer välbeställda kan få bättre tillgång till hjälpmedel och därmed bättre tillgång till kunskap.
Lärarna finns kvar tror han men administrationen försvinner. Fast Anders Ekholm han har en annan lösning än Anders Bergström.
– Man borde automatisera den mer snarare än att anställa lärarassistenter. Rätta prov är en sådan sak – hur kan nationella prov ännu inte vara digitala?