Jenny Edin hälsar på rätt ofta i sin hemstad.
I dag är hon stationerad vid Nationella Operativa Avdelningen (NOA) där hon arbetar mot hedersrelaterad brottslighet – något hon brinner för. Hon tjänstgör dels i Uppsala, dels i Stockholm och har nationellt ansvar för ämnesområdet inom polisen. Hennes resa inom myndigheten har hittills inneburit många olika uppdrag.
– Jag har inte suttit på samma stol i tjugo år, polisyrket är väldigt brett och omväxlande och blir ofta vad man själv gör det till.
Hon säger att hon inte haft karriärtankar, snarare tagit möjligheter som dykt upp. Gjort det som har känts rätt just där och då.
Kan du berätta om ditt arbete mot hedersrelaterat våld?
– Mitt arbete handlar till stor del om att förbättra polisens arbetsmetoder och sprida kunskap inom myndigheten. Som polis måste man ha rätt kunskap för att förstå när ett brott kan vara hedersrelaterat. Det gäller att kunna agera rätt både initialt och under den fortsatta utredningen, inte minst när det gäller skyddsarbetet för de utsatta. Bara det faktum att en person kontaktar polisen eller andra myndigheter anses vara ett brott mot hedersnormerna och kan leda till en hög hotbild mot personen. Ofta finns gärningspersonerna i deras närhet och brotten är många gånger sanktionerade av anhöriga. Utredningarna är ofta mycket svåra och präglas av tystnadskultur.
Med hedersmotiv menas att brottet har begåtts i syfte att bevara eller återupprätta en persons, familjs eller släkts heder.
I juli 2020 kom en ny särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Det innebär att hedersmotiv är en försvårande omständighet som ska beaktas vid straffpåföljden.
Hon brinner för arbetet mot hedersrelaterat våld.
– Man kan beskriva det som att ett brott som begåtts med ett hedersmotiv ska leda till ett längre straff än vad det hade gjort om samma brott som begåtts utan att det är kopplat till ett hedersmotiv, förklarar hon.
Jenny har suttit med i den statliga utredningen som tog fram det nya förslaget.
– Det kan tillämpas på i princip alla brott som exempelvis olaga hot, misshandel, ofredande och riktigt grova brott som mord.
I samband med detta utreddes också en del andra lagförslag. Bland annat infördes ett särskilt barnäktenskapsbrott. Att Jenny Edin brinner för arbetet mot hedersrelaterat våld står klart. Hon talar engagerat och länge om ämnet och berättar även om ett nytt lagförslag.
– Det bereds fortfarande och tar sikte på upprepade hedersrelaterade kränkningar mot en och samma person. Det handlar om att gärningar som av rättsväsendet var och en för sig betraktas som mindre allvarliga tillsammans, och i den kontext som de begås, ska bedömas samlat och strängare.
Du började först studera till lärare, hur kom det sig att du bytte riktning?
– Jag ville egentligen bli polis, men då krävdes det ett antal högskolepoäng för att vara behörig till polishögskolan, vilket jag inte hade och läraryrket var mitt andrahandsval.
Men innan hon var färdigutbildad lärare lättades kraven på polishögskolan. Jenny tvekade aldrig: Hon sökte, kom in och 2001 tog hon sin polisexamen efter två och ett halvt års studier vid Sörentorps polishögskola i Stockholm, där hon många år senare också jobbade som lärare, bland annat i ämnet brott i nära relationer. Det var under de åren, 2014 till 2016, som hennes intresse för hedersrelaterat våld och förtryck väcktes på allvar.
2016 sökte hon, och fick, en ledig tjänst på NOA som processledare i arbetet mot hedersrelaterad brottslighet. Sedan dess har polisen bildat ett nationellt kompetensnätverk mot hedersrelaterad brottslighet som Jenny nu är samordnare för.
– Nätverket består av poliser med specialistkompetens kring de frågorna. De poliserna finns över hela landet och ni har kontaktpersoner i Skellefteå också, säger hon.
Genom åren som polis har Jenny gått otaliga fortbildningar och kurser och har även kompetens inom bland annat människohandel.
Tidigt i sitt yrkesliv, våren 2004, fick hon också chansen att gå en utbildning vid polisen i Peru.
– Det var en dröm jag hade, att plugga och arbeta i ett spansktalande land. Nu var det kopplat till mitt jobb och blev en vidare mening. När jag tittar tillbaka på det nu så var språket viktigt för mig, att lära mig att använda det i vardagen.
En insikt för Jenny var att Sverige och svensk polis låg längre fram i arbetet med att stävja droger bland unga. Hennes uppdrag innebar bland annat att tala om droger i skolor bland unga.
Jenny Edin har arbetat som polis i Stockholm i cirka 20 år.
Om du ser tillbaka, vilka är dina viktigaste milstolpar som polis?
– Jag började som närpolis i södra Järva i Stockholm och jag bär med mig många minnen av händelser därifrån. Sedan arbetet på ravekommissionen. Den bestod av tre grupper som jobbade på rullande schema ute på fältet för att upptäcka ungdomar som hade börjat, eller var i riskzonen, för att missbruka narkotika.
Hon nämner också åren som utredare i en ungdomsgrupp i nordvästra Stockholm. De utredde grova brott som begåtts av, eller mot, unga. Jenny var utredare i den gruppen fram till 2007, då hon gick på mammaledighet.
När det var dags att börja jobba igen, ville hon göra någonting helt annat och hon sökte sig till människohandelssektionen för att jobba mot människohandel för sexuella ändamål.
Nu har vi kommit fram den händelse som skakade om hela Sverige, inte minst polismyndigheten. Jenny Edin figurerade som spanare i det ärendet. Hon var nämligen en av dem som såg till att poliskommissarie Göran Lindberg (även kallad Kapten Klänning) hamnade bakom lås och bom. Hon berättar:
– Det var vid årsskiftet 2009, 2010 och jag hade jobbat som spanare i ungefär ett år när det här kom till vår kännedom.
– När jag fick höra det så var min första tanke: ”Det kan inte stämma”, men vi började titta på ärendet och det visade sig att misstankarna stämde och det blev mycket större än vi hade trott. Jag hade ju hört talas om honom, men våra vägar hade inte korsats. Det var ju klart uppseendeväckande att han jobbade för ökad jämställdhet och själv kränkte och våldförde sig på flickor och kvinnor grovt och jag har fortfarande svårt att ta in det, säger Jenny och fortsätter:
– När vi jobbade med ärendet var det väldigt viktigt att allt skulle gå rätt till. Tankarna kring vem han var och vad han gjort har jag tänkt mer på efteråt.
Hon nämner ”jobb-bubblan”. Att delvis stänga av känslor och driva saken fram till mål.
– Det här var superhemligt och vi delade det endast inom vår grupp och jag tycker så här i efter hand att det är ganska fantastiskt att det hölls så tajt.
Hur känner du kring Göran Lindbergs diametralt motsatta sidor? Kan det ha påverkat polisens trovärdighet?
– Ja, det tror jag att det kan ha gjort men med tanke på sättet som polismyndigheten hanterade uppgifterna och bedrev utredningen ända in i mål så hoppas jag att allmänheten ser det som ett bevis på att inte ens en före detta hög polischef kommer undan, säger hon.
Göran Lindberg åtalades misstänkt för flera våldtäkter, försök till grov våldtäkt mot barn, koppleri och ett flertal sexköp. Den 30 juli 2010 dömdes han på 17 av 23 åtalspunkter till sex års fängelse. Han var jurist och hade tidigare varit polischef samt även varit rektor vid Polishögskolan och länspolismästare i Uppsala län.
– Under de här åren som polis har jag återkommande blivit påmind om att man sällan kan se på en person vad som finns under ytan, säger Jenny.
Jenny Edin var en av dem som spanade på Göran Lindberg, Kapten Klänning.
Är inte det något som man lär sig över tid?
– Man lär sig att inte ha förutfattade meningar om folk, men att förutfattade meningar ändå kan finnas inom en. När det exempelvis gäller de sexköpare som polisen möter är det mest slående att de många gånger utåt sett är så vanliga, till synes vem som helst.
Skulle du rekommendera andra att söka sig till yrket som polis?
– Verkligen. Trots allt negativt man läser i media om låga löner och en tuff arbetssituation. Efter de här tjugo åren har det aldrig känts mer rätt än i dag. Kanske för att jag har fått lite distans. Vissa saker som jag gjorde för femton år sedan skulle jag inte klara i dag, och det jag gör i dag skulle jag inte klarat för femton år sedan. Det som driver mig är viljan och möjligheten att göra skillnad och att få försvara demokrati och mänskliga rättigheter.
Visst påverkas hon när människor kränks och far illa, men hon säger att det inte får slå rot.
– Trots mitt engagemang så måste jag mentalt kunna släppa taget och fokusera på mina barn och på min fritid. Hemmet och tillvaron med mina barn har alltid varit min fristad.
Jennys strategi är en medvetenhet om att hon inte kan rädda hela världen, men att hon ändå kan göra sin del.
– Varje person som får hjälp och upprättelse är värd det arbetet, säger hon.
Hur ser din fritid ut?
– Då umgås jag med mina barn så mycket jag kan och jag tränar också en del. Jag är gammal fotbollsspelare i Myckle och sedan många år tillbaka gruppinstruktör på ett gym.
Skulle du kunna arbeta som polis i Skellefteå?
– Svår fråga. Jag älskar Skellefteå och det är fortfarande mitt ”hemma” och jag kommer alltid att se mig själv som Skelleftebo, dessutom har jag mina föräldrar och flera av mina närmaste vänner i Skellefteå. Att bo och jobba här som polis skulle jag absolut kunna tänka mig. En gång Skelleftebo, alltid Skelleftebo. Men just nu är det inte praktiskt möjligt.