– Men det är i princip alltid så. Det är svårt att få tag i lokomotivputsare i dag. Samtidigt är det svårt att se vilka yrken som tillkommer. Jag tror vi kommer att fortsätta arbete, men kanske gör våra värderingar att vi arbetar mindre, säger han.
Om han ska sia om framtida jobb ser han en ökning av digitala jobb.
– Man tror att programmering blir det vanligaste yrket för killar. Inom tjänstesektorn sysslar man med mjukvaruutveckling och även industrin blir mer tjänstebaserad med kringtjänster, design och ökade krav på produkter. Hälso- och sjukvård ökar som fasiken, säger han.
Men vad ska man inte välja?
– Jag skulle absolut inte bli jurist, ekonom eller samhällsvetare, journalist, allt som har med administration att göra.
Vad behöver ändras i utbildningarna?
–Jag är förbryllad att man använder uttrycket ”i skolans värld”. Vi måste minska den separatistiska idén. Arbetslivet måste samverka med skolan. Kanske ska ungdomsutbildningarna vara kortare och fler kontinuerliga utbildningar hela livet. Kanske bör man lära sig färdigheter i skolan, som att laga mat till exempel, säger han.
Om tio år kommer kunskapen att fördubblas var tolfte timme.
Han poängterar att halveringstiden på kunskap blir allt kortare. Det blir svårt för människor att hänga med i kunskapsutvecklingen.
– Man räknar i dag med att den mänskliga kunskapen fördubblas på ett år. Om tio år kommer kunskapen att fördubblas var tolfte timme. Vi måste hitta sätt att hantera det. Det kan bli så att vi som människor jobbar mer med hantverket, med omsorgen och systemen sköter kunskapen.
Mer hantverk
Sammanfattningsvis ser han en tudelning av jobben där man å ena sidan arbetar med kreativa analytiska jobb och å andra sidan enklare tjänster.
Teknikförbättringar gör varor billigare och vi kan lägga pengar på annat, exempelvis unika produkter och hantverk. Han tar kaffe som exempel. Först bryggde vi vanligt kaffe hemma, nu går vi ut och låter en barista göra kaffe latte.
– Den typen av jobb kan då öka.
Andra trender han ser framför sig är ”gigekonomi” att man tar påhugg ibland när man har tid och lust. Delningsekonomi kan också komma där man skapar exempelvis bilpooler.
– Samtidigt gör autonoma fordon att vi enklare kan jobba och leva utanför tätorterna, vilket kan utmana urbaniseringen.