År 2011 flyttade paret till Västra Skråmträsk och hyrde då ett gammal hus som Fredriks släkt ägt i många år.
– Vi förälskade oss i läget. Vi ville hyra huset för att jag har häst. I gården ingick skog, mark, ladugård, bagarstuga och en loge och passade perfekt på många sätt, säger Isabell.
På gården stod också ett 150 år gammalt hus som de snabbt fattade tycke för. Huset hade stått öde i över 50 år. Det var ett rejält hus och dessutom var det större än huset de hyrde.
"Inte utan våra pappor"
Planen var att de så småningom skulle flytta från Skråmträsk. Kanske ville de resa och se sig om i världen.
– Men så blev det inte. Vi började fantisera om att renovera ödehuset och när våra pappor peppade oss att göra det bestämde vi oss för att köpa gården, säger Fredrik.
Fredriks pappa hade nämligen länge drömt om att renovera det timrade gamla huset.
– Sedan började min pappa riva tapeter och såg att det var ett gediget och fräscht hus. Han ville också vara med på det här och då blev beslutet lätt att ta. Utan våra pappor hade det inte gått, säger Isabell.
Gör det ordentligt
Det första projektet som påbörjades var att byta och stärka taket. De har sedan grävt för jordvärme, bytt ytterpanel och byggt en farstukvist. Inomhus har de rivit i stort sätt allt, eftersom de ville ha full koll på vad som gömde sig under alla lager.
– När vi tömde huset på spån upptäckte vi att det var väldigt brett mellan åsarna. Så jag har bytt ut alla golvåsar och halva bjälklagen för att göra det mer stabilt att gå på, säger Fredrik.
– Vi sa till varandra att om vi ska göra det här, så ska vi göra det ordentligt, fortsätter Isabell.
Köket har de placerat på samma plats som förut, men då fanns där bara ett vägghängt skåp och en vedlår. De tittade på flera typer av kök, men föll för ett från Lappvattnets snickeri.
Vedspisen är original och planeras att användas när skorstenen byggts upp igen.
– Vi fick riva ner skorstenen den sista metern. Vi har förbannats över kajorna som byggt bo i där, men det visade sig att de räddat murstocken enligt sotaren, säger Isabell.
Provar sig fram
Paret har försökt att bevara och återanvända material så gott det går, men få saker har gått att använda med tanke på husets ålder.
Orginalgolvet har de dock sparat och ska läggas på övervåningen. Grannen Pelle har fått såga till plankorna så att de passar.
Innan projektet drog igång hade de föga kunskaper av att renovera.
– Jag visste knappt vad som var fram och bak på en skruvdragare. Men ingen av oss har varit rädda för att prova oss fram och vi har lärt oss massvis efter vägen. Självklart har vi gjort fel och fått göra om, men så är det bara, det är en del av charmen, säger Isabell.
På nedre plan har de satt upp väggar för att göra både toalett, en tvättstuga och ett sovrum. Från början var det en enda stor sal.
Flyttar in
Senare i höst planerar de att flytta in i huset och bo på nedervåningen. Samtidigt påbörjar de då renoveringen av övervåningen. I ett rum behåller de timret och därför behöver en hel del mossa skrapas bort. Men det är också en hel del rivning som återstår.
– Uppe kommer det att bli en toalett och två sovrum. Sedan kommer det bli ett stort vardagsrum här där vi behåller takhöjden upp till nock. I vardagsrummet kommer vi också att sätta in ett stort fönster, säger Isabell.
När de påbörjade renoveringen 2015 satte de upp en tidsplan om sex år.
– Nu har vi renoverat i fyra år, så det är nog rimligt. Vi känner att vi också behöver leva däremellan. Det är skog som ska planteras, djur som ska tas omhand och åkrar som ska plöjas, säger Isabell.
Ger aldrig upp
Paret har aldrig känt att de velat ge upp. Det har däremot funnits mer eller mindre jobbiga perioder.
– Som att skotta bort all spån till exempel. Det har varit jobbigt och inte speciellt motiverande. Men vi har inte ens funderat på att ge upp, säger Fredrik.