Personal talar ut om läget i förskolan

Visst vill de ha mindre barngrupper på sina jobb. Då skulle ljudnivån minska och arbetsmiljön bli mer harmonisk - även för barnen.

Mindre grupper. Det önskas av fr v Ann-Christine Sandström, Jeanette Westin, Camilla Norling, Marie Stenqvist Östlund, Anette Hellgren. Foto: Yvonne Rönngren.

Mindre grupper. Det önskas av fr v Ann-Christine Sandström, Jeanette Westin, Camilla Norling, Marie Stenqvist Östlund, Anette Hellgren. Foto: Yvonne Rönngren.

Foto: Foto: Yvonne Rönngren.

Skola och utbildning2016-05-31 20:00

Föräldern Maria Bergmark har slagit larm om stora barngrupper i förskolan.

Läs mer: Här är Marias synpunkter. 

Vad säger då personalen undrade vi och träffade sex förskollärare från olika håll i Skellefteå kommun.

Alla säger att trenden helt klart är större grupper jämfört med när de började i yrket. Men de har vant sig.

Jobbigt för deras del är främst ljudnivån.

- Personal i barnomsorgen sätter aldrig på radion i bilen när de åker hem. De njuter av tystnaden, säger Nina Hellgren.

Marie Stenqvist Östlund vittnar om spänningshuvudvärk som ofta slår till på kväll och helg.

Stress över att inte hinna

Högt tempo och stress är nästa problem. Det handlar främst om att inte hinna med det pedagogiska arbetet, anser flera.

Men även att inte hinna ge varje barn nog mycket tid för feedback och uppmuntran.

- Man lider av sin egen otillräcklighet. Man vill så mycket mer, säger Marie, och Anette Hellgren instämmer.

Förskolläraren ska se till att man stävar efter målen i läroplanen, dokumenterar barnets utveckling och håller utvecklingssamtal. Det kan delegeras till barnskötarna men läraren har huvudansvaret.

Ann-Christine, Marie, Anette och Nina säger att man prioriterar ner det pedagogiska när man känner sig underbemannad. Då handlar allt om att se till så att barnen har det bra.

Fler på heltid

– Efter klockan 16.00 på dagarna är ett tillfälle när man känner minskad kontroll. Då är men ensam personal men det kan fortfarande vara 14 barn, säger Ann-Christine Sandström. En orsak till att vi har mycket barntid numera är att allt fler barn är i förskolan på heltid.

- En annan trend är att allt fler barn börjar vid ett års ålder. De unga barnen behöver mer av oss, säger Marie.

- Det är extra stressigt när man ska ut, och många av barnen ska ha hjälp med kläderna, säger Jeanette Westin.

Camilla Norling har turen att jobba i en homogen grupp. Hon säger att de hinner med pedagogiken och att det är väldigt roligt att ha det så.

- Men jag vet att det är väldigt olika ute på förskolorna och att många drar ett väldigt tungt lass, säger Camilla som också är fackligt aktiv.

Läs också: Fackförbunden oroas över stressen i förskolan. 

Även Jeanette Westin säger att man hinner med pedagogiskt arbete.

Föräldern Maria Bergmarks kritik går bland annat ut på att personal inte kunnat förklara blåmärken och därmed verkar ha för pressat jobb för att hinna se allt.

Hinner ni se allt?

De sex tittar på varandra, och säger att om en händelse leder till gråt så märker man.

Om barnet inte skriker eller gråter kan det mycket väl hända att man inte noterar händelsen.

- Man hinner inte vara överallt, konstaterar Jeanette.

En av lärarna berättar att det uppdagades kränkningar bland barnen.

" Det hade vi inte lagt märke till, utan det kom fram via föräldrarna", säger hon.

Men totalt sett känner de sig inte oroliga för att allvarligt missa händelser bland barnen, ej heller att man tappa kollen så att de rymmer.

Så drabbas barnen

Vad kan då stora barngrupper få för effekt för barnen?

Här är lärarnas summering:

De drabbas av hög ljudnivå.

De kan gå miste om pedagogisk verksamhet.

Vart och ett av barnen får mindre uppmärksamhet.

De kan hamna i fler konflikter.

De får sämre chans att anknyta till personalen och kan i värsta fall känna otrygghet.

De nämner också de många relationer som barn får när de bara är 1-2 år.

Effekterna av detta är svåra att mäta, man kan inte veta hur barnen skulle ha utvecklats om situationen varit annorlunda.

Märkbara är däremot hälsoeffekter.

- Vi märker att barn som ska sova efter lunchen har svårare för att somna. Vi hör också att barnen har svårare att somna på kvällen. Kanske är de uppe för mycket i varv, säger Nina.

Hör talas om 28 barn

Sammanfattningsvis säger de att de gärna vill ha mindre barngrupper och minskad barntid.

Den sammanlagda tiden påverkar mest, till exempel bullret.

Med färre barn skulle administrationen minska, samt att barnen har färre relationer.

28 barn i en grupp är det "värsta" som de hört talas om inom kommunen.

De kan inte säga var smärtgräsen går, eftersom varje barn har olika behov.

- Men skolverkets norm om 12-15 barn är rimligt, tycker Ann-Christine.

Läs också: Så här har cheferna sagt om de stora barngrupperna. 

undefined
Mindre grupper. Det önskas av fr v Ann-Christine Sandström, Jeanette Westin, Camilla Norling, Marie Stenqvist Östlund, Anette Hellgren. Foto: Yvonne Rönngren.

De tyckte till:

Ann-Christine Sandström, Orkesterns förskola, Sjungande Dalen. Har 18 barn i sin grupp.

Jeanette Westin, Godmorgonsol, Sörböle. 19 barn.

Camilla Norling, Barnportalens förskola, Kåge. 20 barn.

Marie Stenqvist Östlund, Orkesterns förskola. 18 barn.

Anette Hellgren, Frostkåge förskola. 22 barn.

Nina Hellgren, har jobbat på Prästbordets förskola. Hade 19 i gruppen. Ville ej vara på bild.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!