Oro för lärarrekryteringen. "Utmaningarna är stora inför framtiden". Det säger Maria Marklund, barn- och grundskolenämndens ordförande.
Samtidigt med dessa fakta så finns ett uttalat mål i Skellefteå "att skolan ska vara i nationell toppklass". Även om statistiken visar på brister så ser situationen nationellt sett ut ännu värre. Varannan lärare i gymnasieskolan och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i.
En av förklaringarna till att var femte lärare inte har formell behörighet i Skellefteå är att många inte har fått ut sin lärarlegitimation.
˙– Handläggningstiderna är långa. Den statistik som Skolverkettagit fram handlar om de som fått ut sin legitimation. Ofta finns behörigheten, men det syns inte i statistiken, säger Maria Marklund, ordförande i barn- och grundskolenämnden.
Ser man till den pedagogiska utbildningen så hävdar sig Skellefteå väl.
– 96 procent har utbildning i pedagogik, men det gäller ju att de också får utbilda i rätt ämnen.
Så är inte alltid fallet och problemen finns inte minst på de mindre skolorna. Att var femte inte undervisar i "rätt ämnen" är dock en väckarklocka anser Maria Marklund.
– Givetvis, utmaningarna är stora framöver. Vi har stora pensionsavgångar och dragkampen om lärarna är stor mellan kommunerna.
Det är framförallt i två ämnen som Skellefteå kommun sticker ut negativt. När det gäller teknik finns det 96 lärare. 74 procent av dessa har inte formell behörighet att undervisa i det ämnet och på den nivån undervisningen sker.
Svenska som andraspråk är ett annat problemområde.
– Att rekrytera lärare inom matte och vissa språk är även problematiskt, säger Maria Marklund.
De två lärarfacken betecknade på torsdagen rapporten om behörighetsbristen som en riktig kalldusch för den svenska skolan.
– Den nationella lärarkrisen är redan här. Vi ser fram emot att de löften som givits i valrörelsen nu blir verklighet, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Robert Fahlgren är vice ordförande i Lärarförbundet i Skellefteå. Han säger att kommunen som arbetsgivare måste bli mer attraktiv för att locka nya lärare och bibehålla de som jobbar i skolorna.
– Fler måste också få möjlighet till vidareutbildning genom lärarlyftet.
En undersökning som Lärarförbundet gjorde lokalt för ett par år sedan visar att många ämneslärare lämnar skolan.
– De söker sig till andra sektorer där de får bättre arbetsförhållanden och högre lön.
Legitimationsreformen träder i full kraft i juli nästa år. Det betyder att de första betyg som helt sätts av behöriga lärare sker vid jul nästa år. Kring detta faktum säger Eva-Lis Sirén i Lärarförbundet:
– Det är brottom nu. Annars riskerar vi att få kringresande betygskonsulter som verkar på våra skolor och betygsätter elever som de aldrig har undervisat. Så kan vi inte ha det.
