När elever är nyanlända går de i särskilda klasser till dess de kan hantera svenskan och har kommit i fas med kursplanen. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT.
Verksamheten kallas Nykomsten, och innebär att nyanlända ungdomar som i framtiden ska gå sexan-nian samlas ihop till egen undervisning med en eller flera egna lärare. Detta pågår till de anses mogna att slussas ut till sin vanliga klass. Det kan vara på samma skola eller på en annan, beroende på var man bor. Om avståndet är långt har man skolskjuts.
Eftersom det förra läsåret kom många nyanlända flyktingar ökades antalet skolor där denna verksamhet fanns. Åtta skolor har i dag verksamheten, det har varit ännu fler. Den minsta har två elever och den största 27.
Nu har det bestämts att antalet ställen minskas till sex från och med nästa höst.
De drar ner
Kåge och Byske får lov att slå ihop sin verksamhet, oklart ännu var.
De som ligger i Skellefteå norr om älven (Kanal-, Brännan-, Norrhammarskolan) ska slå ihop sig till bara en av skolorna, oklart vilken.
Bureå har för närvarande ingen verksamhet och om behovet uppstår måste de samordna sig med Lövånger.
Kvar precis som i dag blir Nykomsterna i Boliden, Skelleftehamn och på Sörböleskolan.
Svårt hitta lärare
Det fanns också förslag om att alla skolor som överhuvudtaget har någon berörd elev ska ha Nykomst. Mot det har talat att grupperna blir väldigt små, vilket kan bli ensidigt för eleverna. Eftersom andelen pojkar är betydligt större än andelen flickor kan det också bli så att tjejerna helt saknar tjejkompis. Med små grupper blir också undervisningen dyrare, och det kan bli svårt att hitta lärare till alla orterna.
Långsammare integration
Vad som talar emot att man drar ihop eleverna till få ställen, är att de kommer längre ifrån den ort och de kompisar som de sedan ska leva med.
- Vi har tidigare haft målet att alla ska få plugga på sin ort, men nu får vi köpa det här alternativet, säger nämndens ordförande Fredrik Stenberg (S).
I nuläget går 95 elever på Nykomst i Skellefteå kommun.