Han är ekonomiansvarig för barnomsorg och skola i Skellefteå kommun, och har koll på de 1,3 miljarder kronor som finns budget för i år.
Summan var en höjning från året före med 48 miljoner, vilket är 3,7 procent.
– Hälften av ökningen behövdes för att vi får fler barn och elever. Resten går till kostnadsökningar, främst då lönerna.
Läs också: Möjliga förklaringar till fler barn i omsorg.
Vad som också hänt i år är att statsbidragen har ökat för asylsökandes skola och barnomsorg.
– Tidigare täckte inte bidragen de extra kostnader vi hade. Men med höjningen går det jämt upp.
Vid bokslutet sista april låg resultatet på plus minus noll, och Jonas Wiklander tror att helåret kan sluta på samma vis. Inget underskott alltså, som det varit tidigare år.
Kärvare år 2017
Inför 2017 ser läget något kärvare ut. Årets pengar utökas då med 35 nya miljoner, vilket är 2,7 procent.
– Vi hade begärt ytterligare 23 miljoner, påpekar han.
Den ökande antalet barn väntas svälja 20 miljoner och då finns bara 15 miljoner kvar för löne- och andra kostnadsökningar. Ett orosmoment eftersom 70 procent av budgeten går till löner och de brukar öka med 2-3 procent.
- Men vi ska kämpa för att få ett nollresultat även 2017.
Svårt att minska grupper
Jonas Wiklander ser inte några ekonomiska möjligheter att minska barngrupperna. Under 2016 beror det främst på att antalet barn ökar. 2017 ser han budgeten som en broms.
Enligt ett riktmärke från skolverket borde barngrupper bestå av max 12-15 barn, beroende på ålder.
– Skulle vi bygga ut förskolan så mycket skulle det kosta ytterligare 160 miljoner per år, säger Jonas Wiklander.
Läs mer: Riktat statligt stöd är en droppe i havet.
Mera ekonomi: Barn- och grundskolenämndens ordförande om det kärva läget.