Lagen är sådan att friskolor ska ha samma villkor i en kommun som den egna verksamheten. De får samma bidrag som varje kommunal rektor får för sin verksamhet.
Enda skillnaden är att friförskolorna får något mer pengar per barn för administration och för barn med särskilda behov.
– Jag vet inte vad det beror på, kanske anses friskolorna ha svårare att bygga upp detta rationellt då de är små, säger Jan Söderström, för- och grundskolechef i Skellefteå.
Ännu en skillnad är att kommunen ibland behåller bidrag bara för sina skolor.
– Det är när vi sökt pengar för särskilda projekt där friskolorna inte är med.
Men totalt sett har de olika skolformerna alltså väldigt lika villkor. De samarbetar också en del, till exempel vid utbildning.
Färre chefer
Norran har pratat med två förskolechefer i friskolor, i etablerade Bruks och i nystartade Drömgården. Båda säger att de kan eller tror att de kan hålla lite mindre grupper än kommunen.
Läs mer: Här berättar Bruks förskola hur de kan få mer tid till barnen.
Läs också: Här har vi besökt nya Drömgården.
Bruks drivs av ideell förening där även styrelsen är ideell. Drömgården drivs av privat företag där förskolechefen (som också jobbar med barnen) har fria händer.
Kan det vara avsaknad av chefer, administratörer och andra tjänstemän som gör att friskolorna kan lägga mer på verksamheten?
– Det är möjligt, säger Jan Söderström. Men vi pratar om mycket små marginaler. På en liten förskola kan det handla om några timmar som kan föras från administration till barngrupp.
Jan Söderström säger att barn- och grundskolenämnden bara har stoppat en friförskola som ville starta, det berodde på att de inte hade en vettig lokal.
– Det finns inget motstånd mot dem, och de har en bra verksamhet.
Blir ett komplement
Hur påverkas då kommunen när friskolor startar? Om starten skulle ske i ett glest område finns risk att varken den eller kommunens förskola blir fyllda. Då går båda back vilket alltså vore en nackdel för kommunen. Den fria förskolan skulle på sikt tvingas lägga ner, så etablering utan att fylla vore förödande för det privata initiativet.
Om en friförskola startar i delar av Skellefteå där det finns köer och överfyllda förskolor blir det en utjämning som Jan Söderström inte har något emot. Där ser han dem som ett bra komplement.
Friförskolor ska enligt lagen inspekteras av kommunerna. Inspektören i Skellefteå säger att hon ägnar cirka 20 procent av sin tjänst åt det, vilket alltså inte innebär några större kostnader.
Läs mer: Så går tillsynen till. Dessa anmärkningar har gjorts.
Finns det då pengar att tjäna på att starta privata förskolor? Nej, säger de ansvariga i artikeln här intill.
Varför finns då så många fria förskolor i storstäderna?
– Jag tror det beror på vilken politisk färg kommunerna har, säger Jan Söderström. I flera kommuner i Stockholm är det stora andelar privata förskolor. De drivs av stora bolag, och jag har inte hört att det förekommit några skandaler när det gäller misskötsel. Däremot har driften av den del grundskolor varit uppmärksammade där.
Hur bolagen kan tjäna pengar är oklart, men kanske har kommunerna medvetet lagt lite högre peng per barn. Antingen för att de för att de själva ska kunna minska sin administration eller helt enkelt för att de har råd.
– Det tycks vara ett tydligt medvetet val i kommunerna som har många friskolor, säger Jan Söderström.
Läs också: Här är fakta om att Skellefteå har stora barngrupper.