Det handlar inte om speciallösningar för skoltrötta. Nästan tvärtom, enligt gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S).
– Man ska nog vara ganska självgående och ha en egen drivkraft. Man ska ju hämta in samma kunskaper som sina klasskamrater, men genom att jobba.
Ett vanligt program
Lärlingsplatserna blir sökbara nu när man 15 februari ska välja till gymnasiet.
De finns inom befintliga program, den som exempelvis vill läsa hotell- och turism ska nu välja om det ska vara "skolprogrammet" eller lärlingsplats. Båda tar tre år och ger samma examen.
– Lärlingen ska läsa alla teoriämnen. Vi funderar på att ha var tredje vecka intensiv teori som är gemensam för alla 30 och sedan två veckor ute på företagen.
Men eleven behöver också mycket yrkesteori. Vissa kurser kan man behöva läsa ihop med den vanliga klassen på skolan. Annat kan delegeras ut till arbetsplatsen, där ansvarig handledare måste följa ett program för vad eleven ska få prova.
– Man kan alltså inte sätta lärlingen på att städa hotellrummen i tre år, påpekar Bertil Almgren.
Behöriga lärare ska sätta betyg på alla moment, så det kan bli någon form av prov för det man lärt sig på arbetsplatsen.
För- och nackdelar
Totalt sett måste lärlingen lägga ner mer tid än den som går vanliga skolan. Man missar också delar av den sociala samvaron i en klass.
– Även om inte alla platser blir fyllda måste vi vara tålmodiga. Även om det är svagt intresse i början tror jag de blir populära om ungdomar ser att de leder till jobb.
Just chansen till jobb är förstås den stora moroten.
På dessa program:
Lärlingsplatser finns på följande program: Handels och administration, hotell och turism, bygg och anläggning, vvs och fastighet, industriteknik, fordonsteknik.
Lärlingsplatserna beslutades av nämnden vid onsdagens möte, och är en nyhet.
– Vi har haft några få lärlingsplatser tidigare, max fem. På fordonsprogrammet ordnade vi till exempel ett sidospår i ämnet lackering, eftersom det var efterfrågat av branschen.
– Men detta är nu en tydlig satsning, och platserna blir sökbara redan från början, säger Bertil Almgren.
Lär av Uddevalla
Skellefteå kommun har studerat andra kommuner som jobbar med lärlingsutbildningar. Uddevalla sägs ha kommit längst och dit åkte några skolledare på studiebesök.
– Visst blir det en schemamässig utmaning då dessa utbildningar och vanliga skolprogrammen ska fungera parallellt. Det blir ju också ett merarbete för den lärare som ska sätta betyg då man inte haft möjlighet att följa eleven på samma vis.
– I Uddevalla har 90 procent av de som gått lärlingsutbildning fått jobb direkt efter examen. Det är den effekten vi är ute efter, avslutar Bertil Almgren.