Irriterade. Robin Markström och Hjalmar Nyström är kritiska och hoppas skolan rekryterar yrkeslärare i el. Foto: Karin Israelsson.
Han går årskurs ett och Robin Markström går årskurs tre på el- och energiprogrammet vid Yrkesgymnasiet i Skellefteå.
De båda riktar kritik mot att skolan inte lyckats rekrytera yrkeslärare i el inför höstterminens start och anser att det är oseriöst.
– Det känns som skit. Vi har frågat efter el-lärare flera gånger och lärarna säger att de jobbar på det, men egentligen är det ju inte deras fel utan rektorn som borde lösa det här, säger Hjalmar Nyström.
Robin Markström som går i trean säger att det inte är första gången under de tre år han gått på skolan som det saknas lärare.
De säger också att ingen av dom haft en enda teoretisk lektion i el på skolan sedan höstterminens start och de ifrågasätter skolans ledning som inte köper in kompetensen. Enligt de båda har de fått veta att den möjligheten finns, men att så inte skett.
– Jag har till och med frågat om jag kan få en bok i el för att kunna läsa in teorin själv, men lärarna säger att vi kan lära oss det vi behöver när vi gör praktik, säger Hjalmar Nyström.
Enligt Yrkesgymnasiets hemsida ska elever som läser el- och energiprogrammet erhålla 1 200 poäng i olika kompetenser inom sin inriktning. Där ingår till exempel elkraftteknik, praktisk ellära, elinstallationer, elmotorstyrning, fastighetsautomation och servicekunskap. I de flesta ämnena erhåller eleverna 100 poäng.
Eftersom det inte finns någon lärare i den teoretiska biten av utbildningen säger de båda att eleverna har håltimme de tider lektionerna skulle ha hållits. Duon säger också att de fått börja sin arbetsplatsförlagda utbildning (APL) tidigare än tänkt, just för att skolan saknar yrkeslärare.
– Om jag hade vetat det här från början, så skulle jag ha valt en annan skola, säger Hjalmar Nyström.
Men det är inte det enda problemet. Enligt eleverna har lärarbrist påverkat andra ämnen tidigare år. Robin säger att det inte heller fanns någon lärare i engelska under en period när han gick årskurs ett.
– I tvåan, när det fanns en lärare, så fick vi börja med att läsa in det vi tappat, säger han.
De båda säger att utbildningen innehåller 50 procent APL, vilket de tycker är bra. De menar ändå att teoretiska lektioner i det huvudämne de valt också är oerhört viktigt.
– Grundkunskaperna ska man ju få på skolan, menar Robin och får medhåll av Hjalmar.
– Det vi vill är att skolan prioriterar att få dit lärare för vår skull.
För Robins del, som snart går ut gymnasiet finns en annan oro:
– Nu, när vi inte har haft lärare i el på så länge, hur ska då slutprovet gå? säger han.
Hjalmars pappa Patrik Nyström är elektriker med 30 års yrkeserfarenhet. Han säger:
– Rektorn har sagt på ett föräldramöte att utbildningen inte står och faller med yrkeslärare i el. Det var när vi ifrågasatte att det saknades lärare och att vi föräldrar inte fått information om det.
Han anser också att man behöver vissa förkunskaper för att tillgodogöra sig praktik och att man borde kunna ställa det kravet på Yrkesgymnasiet.
– Jag tycker det är konstigt att eleverna gör praktik innan de har grundkunskaper. Det här handlar ju också om säkerhet, att ha förkunskaper kring el och hur vissa installationer ska hanteras när man är ute på sin praktikplats. En annan sak är ju att det har gått mer än en och en halv månad på terminen och att det fortfarande inte finns yrkeslärare i el.
Han har också fått höra att skolan saknat el-lärare tidigare och det gör att han känner sig tveksam till hela utbildningen.
– Sedan tycker jag det här är väldigt respektlöst mot eleverna, så jag hoppas att det löser sig.
