Det är ett helt nytt grepp, i regi av vuxenutbildningen, där eleverna läst fordonsämnen och gjort praktiska arbeten under utbildningstiden.
– Målsättningen är högt ställd eftersom det handlar om att de här eleverna på ett år ska vara anställningsbara. De utexamineras som fordonsmekaniker eller lastbilsmekaniker, säger Johannes Ståhl, som har varit kursansvarig under delar av utbildningstiden.
Antagningsprocessen skedde bland annat genom uttagningsintervjuer. Dessutom togs stor hänsyn till redan förvärvade fordonskunskaper.
– Vi kände att eleverna behövde lite erfarenhet för att kunna bli anställningsbara efter bara ett års studier. Sedan fanns det också en styrning i vilka vi tog in, förklarar Johannes Ståhl.
Eleverna skulle också vara inskrivna på arbetsförmedlingen som arbetssökande och ett delmål med utbildningen är att få ut fler nysvenskar i arbete.
Vid besöket i fordons lokaler handleds eleverna Kim Karlsson och Abdullahi Hassem Noor av Johannes Ståhl.
Först diskuteras en dieselmotors funktion i vissa detaljer. Samtalet rör sig kring ventiler och hur bränslet tar sin väg. Sedan är det dags för de båda eleverna att fixa det som inte fungerar som det ska på en specifik motor – vardag för en fordonsmekaniker, med andra ord.
– Den här utbildningen är jättebra men ett år är lite kort, säger Abdullahi Hassem Noor.
Han har tidigare arbetat med motorer i hemlandet Somalia och ser fram emot att komma ut i jobb. För honom väntar en praktikplats direkt efter examen.
Hans klasskamrat Kim Karlsson har alltid tyckt om att jobba med motorer, men inte tidigare kommit till skott med utbildningen, men nu har han snart papper på vad han kan. Han är också nöjd med utbildningen och upplägget.
– Nu kommer jag att ha de kunskaper som jag behöver för att jobba som fordonsmekaniker, säger han.
Sammantaget tycker eleverna att utbildningen är bra, men att tempot är nog så högt. Det bekräftar Johannes Ståhl och tillägger:
– Det har varit ganska högt tempo och terminologin har varit en utmaning. Det har nog varit den svåraste nöten att knäcka.
Han säger också att eleverna, förutom baskunskaper, bör ha eget driv och mycket personlig motor för att klara utbildningen.
Ungraren Krisztian Hausel har arbetat som bagare och väktare i Linköping innan han kom till Skellefteå och han har planer på att starta eget efter examen.
– Jag har lärt mig massor under utbildningen, men frågan är hur hållbar den är eftersom den bara är ett år, säger han.
Vid en av arbetsbänkarna står Sebastian Stenborg och fixar med en bildörr. Han har tidigare arbetat som svetsare, men ville vidare och säger att han har goda jobbchanser. Han är också positiv till utbildningens upplägg, men kommer även med konstruktiv kritik.
– Jag tycker det ska vara större krav på baskunskaper och mer samarbete med branschen.
Johannes Ståhl tycker att själva upplägget varit en personlig utmaning för honom som fordonslärare, i positiv mening, och ett helt nytt sätt att arbeta på.
– Det har varit jätteroligt och en mycket tydligare inriktning mot anställningsbarhet för eleverna, anser han.
Den 15 december tar de nio eleverna examen. Och enligt Johannes Ståhl har flera elever jobb på gång.
– En elev har redan fått en visstidsanställning och fyra har jobberbjudande och jag, personligen, tror att det här är ett sätt att få ut fler på arbetsmarknaden.
