Dragkamp när stan fick tekniskt gymnasium

Kampen började i samband med ett utspel som flera riksdagsledamöter gjorde år 1940. De ansåg att ett tekniskt gymnasium behövdes i övre Norrland.

I Skellefteå aktiverades en skolkommitté som försökte få skolan till staden.

Men Luleå låg bättre till, skolöverstyrelsen hade till exempel förordat dem.

Erbjöd tomt

1942 var Skellefteå stads politiker med på banan och bestämde att kommunen skulle erbjuda både tomt och lokaler om gymnasiet förlades till staden. Detta skulle få kosta max en miljon kronor.

I argumenten för Skellefteå nämndes ortens industri och Bolidenbolaget som betydelsefulla.

En särskild utredare kom så småningom fram till att båda städerna borde få tekniska gymnasier.

Röstade mot regeringen

Den dåvarande ecklesiastikministern (kallas i dag utbildningsminister) Gösta Bagge ansåg dock att det bara skulle vara ett gymnasium och det skulle finnas i Luleå. Regeringen kom våren 1943 med en sådan proposition.

Men riksdagsledamöter från norr gillade förslaget med två skolor. Även landstingen och länsstyrelserna engagerade sig för sitt respektive län.

Till slut beslöt riksdagen, tvärt emot vad regeringen ville, att det skulle bli två skolor, en i vardera staden.

Började hösten 1943

Redan samma höst började undervisningen i Skellefteå. Den fanns i provisoriska lokaler i gamla seminariet. Vissa ämnen (kemi, fysik och gymnastik) hölls i nya läroverket på Nordanå som hade öppnat bara några år tidigare.

Bord och stolar lånades från Barnens Dag-restaurangen som fanns i närheten.

Bygget började

Den nya skolan började byggas längs med Kanalgatan, och finns kvar än i dag, en långsmal tegelbyggnad, 82 meter lång, i mitten av nuvarande Baldergymnasiet.

18 maj 1946 hölls invigningen i skolans aula. Bland talarna fanns dåvarande ecklesiastikministern Tage Erlander.

När skolan startade fanns en linje - kemilinjen. 1947 startade maskinteknisk linje och cirka år 1955 gruvteknisk linje.

Utbildningarna var till att börja med tvååriga.

Teknis till 1968

Ända fram till 1968 gick det bara tekniker på skolan. Sedan blev det också handelsgymnasium vid skolan och vägen började mot den bredd som Baldergymnasiet har i dag.

(Källa: Den förälderliga skolan, av Stig Stierna)