Statistiken gäller för barn som är 1-5 år.
Varför blir det då ökad efterfrågan? Här går vi igenom olika förklaringar.
Maxtaxan
Maxtaxan, som infördes 2002, har gjort det klart billigare för föräldrarna. Den är frivillig för kommunerna, men hänger ihop med ett statsbidrag. Därför är i stort sett alla kommuner med.
Maxtaxan innebär att man betalar max 1 313 kronor per månad för ett barn.
- Förr hade vi en procentsats på familjens inkomst och det fanns inget övre tak. Så det blev betydligt lägre avgifter när maxtaxan kom, säger Maria Carlsson, ekonom på skol- och kulturkontoret.
Läs också: Norrans serie började med kritik från en förälder.
Läs även: Sedan hade vi två artiklar om personalens stress.
När maxtaxan infördes var det inte längre idé att ha kvar de fyra nivåerna för avgiften. De gamla gränserna gick vid 20, 30 och 40 timmar i veckan.
Nu finns bara två nivåer; över eller under 20 timmar.
På så vis finns inte samma ekonomiska fördelar med att "kapa" vistelsetimmar som föräldrar ägnade sig åt förr i världen för att komma under någon av gränserna.
Allmän förskola
Närvaron ökade också med den allmänna förskolan. Den infördes i två olika steg 2002 och 2003 för 4-5-åringar, och utökades 2009 med treåringar.
Den innebär att alla barn får vara 15 timmar i veckan, även om föräldern inte arbetar eller studerar. Deltagandet är gratis.
Allmän förskola gäller i hela landet och är inget som kommunen själv kan bestämma om.
Nu när det kommit många asylsökande har 15-timmarsbarnen ökat rätt mycket. Så länge familjen är asylsökande utgår dock statligt stöd, som täcker kostnaderna.
Längre dagar
Ytterligare en aspekt är vistelsetiderna.
- De har ökat enormt. Under mina tio år på det här jobbet har vistelsetiderna i snitt ökat från 23 till 30 timmar per vecka, säger Jan Söderström, för- och grundskolechef.
Barn börjar också i förskola tidigare än förr.
- Det är allt mer vanligt att de börjar direkt de fyllt ett år, säger han.
Är mera skola nu
Men viktigaste förklaringen till att efterfrågan ökar är den pedagogiska verksamheten, tror Jan Söderström.
- Kvalitén har ökat nu när man aktivt jobbar med lärande. Jag blir alltid impad när jag besöker en förskola och ser hur proffsiga lärarna är.
Han tror att föräldrar ser barnomsorgen som en självklar skolform.
- Det är glädjande att vi är efterfrågade, och jag delar uppfattningen att det är jättebra att barnen träffar andra och lär sig socialt samspel. Men visst ska de vara med sina föräldrar också, och jag tycker det är sorgligt när vi har barn med över 60 timmars närvarotid i veckan, på grund av långa resavstånd.
Inflyttning
Att antalet barn i omsorg ökat beror också på att antalet folkbokförda barn har ökat. Mellan åren 2010 och 2015 blev det 46 fler tvååringar, 15 fler treåringar och 55 fler fyraåringar.
Antalet födda barn i kommunen är däremot stabilt och varken ökar eller minskar sett över tio år.
Ökningen av barn beror alltså på inflyttning och inte på födelsetalen.
Så kostar det
År 2011 var det 3 503 inskrivna i barnomsorgen, nu är de 3 881, en ökning med 378 barn eller 11 procent.
Den ökningen motsvarar 17-20 nya avdelningar.
Eftersom avgifterna från föräldrarna långt ifrån täcker kostnaderna krävs allt mer i budgeten från kommunen om utbyggnaden ska hänga med.
En barnomsorgsplats kostar i snitt 128 000 kronor i Skellefteå kommun och bara sex procent täcks av avgiften. Varje nytt heltidsbarn kostar alltså 120 000 kronor, som måste tillföras från skattepengar.
Läs också: Så är chanserna till utbyggnad under 2016 och 2017.
Läs även: Här pratar högsta chefen och politikern om läget i barnomsorgen.