Kritiska. Trion säger att det är trångt och bökigt med den provisoriska lösningen. Foto: Karin Israelsson.
Hennes skolkamrater My Jonsson och Fanny Swensson håller med. Trion går i nian på Brännanskolan och de är kritiska till den provisoriska lösningen. De tycker att byggnationerna kunde väntat tills de gått klart höstterminen på Brännanskolan. Eleverna flyttar nämligen till Lejonströmsskolan efter jul.
Själva anledningen till provisoriet är att den befintliga matsalen ska rivas (se artikel intill.) De tre eleverna har flera konkreta lösningar istället för den som sjösatts nu.
– Vår matsal borde ha fått vara kvar tills vi har gått klart här, säger Ebba och får medhåll av My och Fanny.
– Eller så kunde de ha börjat riva den del av matsalen där särskolan var tidigare, menar Fanny.
Både My och Ebba sitter som representanter i klassråden, men säger att de inte hunnit ta upp skollunchfrågan ännu. Men de säger att de diskuterat saken med lärare och alla tre pekar på flera negativa faktorer. Maten är inte alltid genomvarm och att just deras klasser får en lång omväg till matserveringen samt att de har senare lunch nu än tidigare.
My nämner fler aspekter:
– Man hinner också bli trött innan man får äta och vi ska snart börja tänka på gymnasiet, byta skola snart och så har vi nationella prov i höst.
– Vi skulle kunna äta lunch på Lejonströmsskolan, vi hinner lätt dit och tillbaka, inflikar Ebba Högdahl som ytterligare ett förslag.
Även om de är kritiska till helheten och tycker att det negativa överväger, finns det en positiv aspekt: Ljudnivån i de klassrum där de äter nu är lägre än i den befintliga matsalen.
Skolans rektor, Helene Lindberg Stenmark, håller med om att lösningen inte är optimal.
– Men vi har behov av att komma igång med byggena, säger hon.
Elever på skolan menar att det är bökigt, trångt och att vissa har väldigt sen lunch, hur ser du på det?
– Jag känner till det och vi har försökt skruva i vissa detaljer för att göra det bättre vid lunchen, men vi har byggt upp ett provisorium utifrån de förutsättningar som vi har, säger hon och tillägger:
– Vi har haft provisorier på andra skolor med yngre barn och då har det fungerat bra så jag tänker att mina tonåringar kommer att klara det här, sen provar vi oss också fram till en fungerande lösning.
Enligt rektorn bibehålls behovet av specialkost och kriterierna för pedagogisk lunch.
– Vi har avsatt tre klassrum som matsalar och i varje rum äter vuxna tillsammans med eleverna.
Varför äter inte eleverna på Lejonströmsskolan?
– Det är svårt få in i schemat, att alla elever ska ta sig fram och tillbaka.
Det här handlar ju också om elevernas arbetsmiljö, hur har ni resonerat där?
– Vi har diskuterat det och har försökt underlätta genom att skapa en buffertzon till de lektionssalar där vi äter, det innebär att vi inte har schemalagda lektioner i nära anslutning till lunchrummen.
Frågan om hygien kring mathanteringen kommer också upp. Såhär säger Daniel Hällgren, enhetschef på måltidsavdelningen:
– Vi sköter hygienen enligt regelverket. Maten tillagas på Lejonströmsskolan och körs till Brännanskolan i värmevagnar där den serveras. Det sker i en skolkorridor som inte används för något annat än för matservering just nu. När det gäller kylvaror så står de på kylplattor vid serveringen och sedan förvaras de i ett kylskåp på skolan.
Det här är inte en optimal lösning, men vi har behov av att komma igång med byggena.
Skollunchen. Servering sker i en korridor. Från vänster: My Jonsson, Fanny Swensson och Ebba Högdahl har konkreta förslag på andra lösningar. Foto: Karin Israelsson.