Hej Pär Lärkeryd, vd Norra Skog, berätta mer om dig själv!
– Jag är ingen skogsmänniska, mer intresserad av människor. Mer av en generalist, vilket går alldeles utmärkt tack vare alla medarbetare och entreprenörer som är duktiga på skogsfrågor. Att börja på Norra skog för tio år sedan avgjordes av två saker: betydelsen som skogsindustrin har för Sverige och att jag får kombinera vd-rollen med politiska frågor.
Vad är det med politiken som lockar?
– Det är skillnad att vara vd för ett bolag som är medlemsägt än ett aktiebolag. Vi har 27 000 medlemmar i norra Sverige som har ett stort intresse för sin skog så dialogen är viktig. Mitt jobb innebär därför att vara både företagsledare och politiker.
Vilka äger skogen i Norrbotten?
– Framför allt männen. Vid generationsskifte är det vanligare att sonen tar över skogen och döttrarna kompenseras ekonomiskt, säger Pär Lärkeryd och fortsätter:
– Detta för vi en dialog med skogsägarna om, som handlar om jämställdhet. Om ägandet ska fördelas olika ska det ändå vara rättvist och rätt värderat, därför har vi en värderingstjänst. Det för att undvika att man bara går på taxeringsvärde eller att man använt någon icke professionell.
På vilket sätt pratar ni om jämställdhet med era medlemmar?
– Vi har tagit fram ett utbildningspaket till den nya skogsägaren, som till stor del är webb-baserat vilket många efterfrågade, framför allt kvinnor. Många äldre män hinner prata om sitt kommande generationsskifte med oss på Norra skog innan man pratar med barn och familj, eftersom det kan kännas motigt och som ett samtal om döden. Där trycker vi på att börja utbilda barnen, även de som bor någon annanstans, vilket ju är vanligt, berättar Pär Lärkeryd och förklarar:
– Du ska kunna bli en duktig beställare, som kan ta hand om din skog även om du inte planerar att själv kunna fälla träd till exempel.
Hur kan andelen kvinnor som aktiva skogsägare öka?
– Om man hårdrar det så är det kvinnor som säljer och män som köper skog. Som passiv ägare kan man bli osäker och rädd att göra fel, kanske har man inte tid att besöka sin skog. Kunskap är ingången, och det är mänskliga rättigheter som är grunden till det hela då skog ofta är värd en förmögenhet, vilket kvinnor ska ha samma rätt till.
Varför är det viktigt att jobba med jämställdhet?
– Det handlar i grunden om mänskliga rättigheter och allas lika möjligheter. Ur arbetsgivarperspektiv handlar det om kvalitet och lönsamhet vilket man får med bred kompetens. Min erfarenhet är att mångfald presterar bättre än en-könade lag. Dessutom är det affärsnyttan, vi har 37 procent kvinnor som äger skogen, vi måste vara relevanta för dem.
Vilka aktiviteter har du infört för att främja jämställdhet?
–Jag har från min första dag varit tydlig internt – jämställdhet är ett av våra kärnvärden, säger Pär Lärkeryd och fortsätter:
– Det handlar om mitt personliga engagemang, vilka möten jag väljer att vara engagerad inom, vad jag pratar om i fikarummet. Vi har också infört Jämställdhetsambassadörer som funkar lite som skyddsombud men för jämställdhet. Två gånger per år samlar jag alla jämställdhetsambassadörer för träffar. Det här är ingen kvinnofråga, det är ett forum med mix av kvinnor och män, det är ju männen som behöver vara med och ställa saker till rätta. Därför behöver även de grupper som helt består av män jobba med jämställdhet, för vad händer annars när vi anställer en kvinna? Jo, hon kommer inte att trivas och slutar snabbt, vilket blir helt fel.
Vilka framgångar kan du se sedan ni började jobba med jämställdhet?
– Det är tydligt att de grupper som har lyckats öka andelen kvinnor har presterat bättre. Det märker våra arbetslag.
Vilka utmaningar kan du se?
– Samhällets syn på skogs- och jordbruk. Det är svårt att motivera kvinnor att söka sig till oss. Det finns en stark, mansinfluerade bild som skogsarbetare. Dessutom har vi en stor utmaning i hur det ser ut på landsbygden. Många inlandskommuner har en skevhet, en demografisk fråga som också ger en ökad polarisering mellan yngre kvinnor och män.
Pär Lärkeryds tips för ett lyckat arbete med jämställdhet:
1. Ledningen måste alltid visa att detta är en viktig fråga.
2. Kunskap. Det räcker inte med en timmes inspirationsföreläsning.
3. Var tydlig med varför ni ska jobba jämställt. Människor behöver bli delaktiga.