Vi har i flera artiklar berättat om den pågående renoveringen och utbyggnationen av Örjansskolan i Skelleftehamn. Syftet är att samla hela ortens kommunala skolverksamhet på ett och samma ställe.
I maj 2024 togs första spadtaget och hösten 2026 ska den nygamla skolan stå klar för inflyttning. Men sedan arbetet inleddes har kommunen gjort en del justeringar av de ursprungliga planerna.
Man har till exempel bestämt att skolan inledningsvis ska rymma 620 elever i stället för 750, och övervåningen i en del av nybyggnaden ska kallställas.
Det är nya befolkningsprognoser som ligger bakom nedjusteringen – det anses inte ekonomiskt försvarbart att iordningställa hela nybyggnationen.
I de ursprungliga ritningarna skulle fritidshemmen få egna lokaler med plats för flera avdelningar. Men så blir det inte: i stället ska fritids inhysas i vanliga klassrum.
En pedagog, som vill vara anonym, är mycket kritisk till detta:
– Det säger sig självt att det blir en stor utmaning för både skola och fritids att samsas. Klassrummen med sina skolbänkar och skolmaterial är inte anpassade för lek, skapande och rörelse. Det kommer att bli trångt och svårt att förvara material för båda verksamheterna och skapa lekutrymmen och plats för leksaker för barnen.
– Vi har fått veta att det kommer finnas en lokal som fritids får förfoga över själva. Men det handlar om totalt cirka 150 barn – grupperna kommer tvingas att inhysas i klassrum!
Pedagogen ser en överhängande risk att hon och hennes kollegor inte ska kunna erbjuda barnen en meningsfull fritid – att det helt enkelt blir en otrivsam miljö.
Hon befarar att personal kommer söka sig till andra skolor och att barnen börjar ”dra runt på samhället” i stället. Att dela lokaler hade funkat bättre på en mindre skola med få barn och små klasser, tror hon.
– Men inte på Örjansskolan. Skelleftehamn har sina utmaningar och fritids har en oerhört viktig roll för att stötta barn och vårdnadshavare till en fungerande vardag.
Pedagogen säger att hon har hela arbetslaget med sig och att även de närmaste cheferna tycker förändringen är ”vansinnig” – men att de inte kan göra något då beslutet är fattat på högre ort.
Samtidigt hoppas hon att en förändring är möjlig – på Lejonströmsskolan vann fritidslärarna nyligen striden för sina egna lokaler, något som tidningen Fritidspedagogik var först att berätta.
– Många vistas på fritids från klockan sex fram till sent på eftermiddagen. Låt barnen få kosta, det är en ren investering för framtiden, säger pedagogen och tillägger:
– Den här förändringen skulle vara förödande för Skelleftehamn. Vi förstår att man behöver kapa kostnaderna men det borde finnas andra sätt.
Åsa Olsson, huvudskyddsombud på Sveriges lärare, säger att det har initierats en riskbedömning.
– Vi behöver ta hand om den oro som finns, det är jätteviktigt att trygga den personal som känner oro i den här förändringen och som undrar vad den kommer innebära för deras verksamhet, säger hon.
Fredrik Nilsson är fastighetschef på Skellefteå kommun. Han berättar att budgeten är satt till 197 miljoner kronor.
– Hittills pekar arbetet på ett nollresultat.
Gällande kallställningen av övervåningen kommenterar han:
– Vi har tagit höjd för 750 elever i kök och matsal och under projekteringsfasen beslutade vi även att skapa utrymmen på övervåningen som kan inredas för att rymma 750 elever om framtida behov uppstår. Det är mer fördelaktigt, inte minst ekonomiskt, att förbereda för ökat elevantal redan nu, än att behöva bygga om och till i efterhand. Byggnaden kommer inledningsvis att inredas för 620 elever.
Han bekräftar att lokaler för fritidshem ingick i de ursprungliga ritningarna.
– Det stämmer. Men för- och grundskolenämnden har beslutat, genom ett så kallat funktionsprogram, att fritidshem ska dela och samnyttja lokaler med grundskolan, säger han.
Vi frågar nämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) hur man tänkt i den frågan:
– Nämnden har gjort en avvägning. Alla lokaler vi bygger är dyra, så vi vill bygga så effektivt som möjligt. Det ska vara ändamålsenligt men inga ”överytor”, det har vi tillräckligt av sedan tidigare. Vi är försiktiga när vi bygger nya lokaler och tror att man kan dela ytor. Nästa steg blir att köpa in ändamålsenliga möbler för att kunna använda lokalerna på bästa sätt.
Hur ser du på risken att det blir en otrivsam eller icke-funktionell fritidsmiljö?
– Den risken är inte något som nämnden har sett, eller ser. Jag tror vi kan hitta andra vägar: det handlar bland annat om vilket material och möblemang vi köper in och hur vi använder det. Det är en organisationsfråga, säger han.
Lars Wahlberg, chef för lokaler och säkerhet, säger att en arbetsgrupp ska formas till våren för att titta på bästa möjliga lösningar.
– Utifrån förändrade förutsättningar gör vi det bästa vi kan. Samnyttjande av lokaler kan se lite olika ut. Förvaringsmöjligheter och ett kökspentry är två viktiga delar som fritids på Örjansskolan kommer få och de nya ytorna kommer användas för en varierad verksamhet.
– Barnen på fritids kommer dessutom få tillgång till en helt ny kombisal för slöjd som också kan användas som ateljé. Lokalerna som samnyttjas kommer helt enkelt möbleras flexibelt för att få maximal funktion. Detta har gjorts i andra kommuner runt om i landet och det finns flera lösningar att inspireras av.
Hur ser ni på risken för personalflykt och att elever ska sluta gå på fritids?
– Örjansskolan kommer att få nya, funktionella lokaler som är anpassade efter både skolans och fritids behov med andra möjligheter än vi har idag. Så jag vill tro att barnen kommer att trivas på fritids och inte vilja dra runt på andra ställen, och inte heller att vi riskerar någon personalflykt, säger Linda Kemppainen, biträdande rektor på Örjansskolan.
Kan inte fritidshemmen använda lokalerna som nu kallställs?
– Våningen på plan 2 som inledningsvis inte ska användas, kommer bestå av en stor kallställd yta som finns tillgänglig när verksamheten växer på sikt. Vi arbetar tillsammans med Örjansskolans personal för att få till så bra och välanpassade lokaler som möjligt, säger Lars Wahlberg.
Hur bemöter ni oron från personalen i den här förändringen?
– Vi ska kontinuerligt fortsätta resonera tillsammans med personalgruppen hur det ska se ut mer i detalj framöver, så personalen kommer att vara involverade i processen. Detta är ett tillsammansarbete. Om man som enskild medarbetare känner oro är man alltid välkommen att prata med sin närmsta chef, säger Linda Kemppainen.