”Av det material som körs genom lakverket så kommer 20 procent att återstå som en rest.”, berättar projektledaren Therese Hedström.
Det är ingen liten byggnad som kommer att uppföras på den nordliga delen av Boliden Rönnskär. Lakverket är 135 x 45 meter, det vill säga över 6000 kvadratmeter och är på högsta platsen 24 meter. Just nu pågår arbetet med grunden.
Byggentreprenören är på plats och i nästa veckan börjar plattan byggas. Då väl byggnaden ska uppföras kommer det att gå relativt snabbt eftersom den kommer i form av prefabricerad betong.
Byggnationen av lakverket kommer att ske parallellt med att rummen vid underjordsförvaret görs färdiga. Bägge anläggningarna väntas stå klara i slutet av 2020. Den totala investeringen blir ungefär 1,4 miljarder kronor.
Martina Johansson är Bas-U för lakverksprojektet, vilket innebär att hon är byggarbetsmiljösamordnare under uppförandet.
Det finns direkta kopplingar mellan anläggningarna. Genom att köra så kallat historiskt material som finns lagrat genom lakverket så kommer ytterligare metaller där – främst koppar, bly och zink – att kunnas ta tillvara. De går sedan in i Boliden Rönnskärs ordinarie produktion till blykaldo/hyttan eller kopparhyttan.
– Av det material som körs genom lakverket så kommer 20 procent att återstå som en rest, berättar Therese Hedström.
Den resten ska transporteras ned i förvaret.
Använder svavelsyra
Den årliga produktionen i lakverket är planerad till 25 000 ton blysulfat och 25 000 ton koppar/zinksulfat. Samtidigt kommer en annan restprodukt på Boliden Rönnskär, svavelsyra, att användas vid lakverket.
– Det blir en win:win-situation för oss, konstaterar Hedström.
Ger 20 jobb
Genom att lakverket byggs och tas i drift bedömer Boliden att det historiska material som ska transporteras ned till underjordsförvaret kommer att kunna halveras.
P-O Warg hos byggentreprenören NCC jobbar med armeringen till lakverket.
När lakverket är i full drift väntas 20 personer arbeta där.
Största sedan e-kaldo
Då nu pågående investeringarna är de största på området sedan e-kaldoverket byggdes. Det kostade 1,3 miljarder kronor och invigdes den 1 juni 2012. E-kaldoverket, ökade kapaciteten för återvinning av elektronik med närmare 200 procent, från 45 000 ton till 120 000 ton per år.