Nu görs pastasåsen från grunden. Kocken Ulrika Eriksson ansvarade för huvudrätten denna dag och lade beslag på den stora grytan.
Åsa Marklund höll till vid spisen och där gjorde hon det vegetariska alternativet (soppa) samt specialkosten.
Gästerna kommer: Tyra Lidström och Calle Holmersson från ettan var först i matkön.
Philomene Bulenge är en resursförstärkning. Hon fixade salladsbuffén och gjorde i ordning eftermiddagens mellanmål.
Så ser dagens rätt ut. Ulrika Eriksson fotograferar och lägger ut på kökets instagramkonto.
Kontrasten är stor mot den stordrift som Skellefteå kommun haft sedan åttiotalet när det gäller skolmat.
Nu är det nära som gäller, och det lilla formatet syns särskilt i denna äldre skola i utkanten av Skelleftehamn där det går 130 elever.
Utbildade sig
Kockarna som numera gör all mat är Ulrika Eriksson och Åsa Marklund. Båda var tidigare måltidsbiträden i många år, och gick den interna vidareutbildning som ordnades av kommunen.
När den stora skolköksrockaden gjordes i våras fick alla söka om sina jobb. Både Ulrika och Åsa hade Auraskolan som förstaval.
– Jag ville jobba på en liten skola där man lär känna eleverna, säger Åsa.
120 personer vill ha de lediga jobben i skolkökenRockaden i skolköken: Alla önskemål kunde inte uppfyllasDe säger att rockaden gav oro i många kök. Man visste inte vilken chef man skulle få eftersom även de bytte plats. Man visste heller inte vem man skulle få som kolleger.
– Du valde en plats, i övrigt visste du ingenting, säger Åsa och Ulrika, som inte kände varandra tidigare och nu håller på att jobba ihop sig.
Båda säger att valideringen till kock kändes nödvändig för att kunna jobba kvar. Men de var inte emot förändringen utan tyckte det var roligt att få lära sig mer.
Frukost, lunch, mellanmål
Deras arbetsplats i Auraskolan blev tillagningskök vid skolstarten.
Där lagas nu frukost till 60 barn klockan 07.30, lunch till 130 skolbarn och 30 personer på ett resurscentrum, samt därefter ett mellanmål klockan 13.30 till drygt 70 barn.
Detta på två tjänster som har arbetstid 07.00-15.30.
Det låter omöjligt…
– Det är tufft och vissa dagar jobbar vi kvar lite på övertid för att förbereda till dagen efter. Det är tur att vi oftast har resurspersonen Philomene här, annars skulle vi ha mycket svårt att hinna med, säger Åsa.
Philomene Bulenge är också kock, och delar sin tjänst på två skolor.
Tidigare, när köket serverade Jörnsmat, var bemanningen 1,5 tjänster.
Stressigt och roligt
Intensivare jobb med viss stress blev alltså nackdelen. I övrigt ser Ulrika Eriksson och Åsa Marklund bara fördelar. Det är roligare att laga mat från grunden, mera utmaning och mera omväxling.
– Specialkosten är den största utmaningen. Det är så stort ansvar, att veta att någon kan fara illa om man gör fel.
Blir då maten godare när den görs lokalt?
– Ja, det tycker vi. Man slipper känslan av uppvärmd mat.
Ändra kryddningen
– Vi har också större möjligheter att krydda mer, det var svårt förr när maten kom i bleck. Man hann inte smaka av varje bleck utan det blev ojämnt, säger Åsa.
Men de poängterar att Jörnsköket har gjort bra mat.
– Det är i grunden samma mat. Vi ändrar inte i recepten förutom att vi kan ändra i mängden kryddor och redning, säger Ulrika, medan hon häller i lite extra redning i ostsåsen som var för lös.
Förbereder dagen före
Dagens rätt var pasta med kalkon- och ostsås. Vegetariska alternativet var morotssoppa. Dagen före har kockarna förberett ingredienserna och nu tar det cirka 1,5 timme att få allt klart. Ulrika lägger upp en provtallrik och tar en bild med mobiltelefonen. Några sekunder senare ligger den på instagram.
– Kanske kollar inte barnen så mycket i realtid eftersom de är små. Men vi märker att föräldrarna kollar, kanske för att de ska planera middagsmaten, kanske för att de bara är intresserade.
"Känns mera hemlagat"
Klockan 10.30 kommer så eleverna. Tyra Lidström är först i kön och sedan hon smakat på maten gör hon tummen upp.
Detsamma gör Jakob Westerlund.
Eleverna går i ettan och är för unga för att kunna jämföra nu med förr.
Läraren Elin Brännström ger dock ett utlåtande:
– Vi har alltid varit nöjda med maten, även när den kom från Jörnköket. Men nu blev det mera hemlagad touch och maten känns fräschare, säger hon.
Slippa köra långt
Eftersom eleverna är unga äter hon med dem varje dag.
– Det är en lyx att få göra det, säger Elin Brännström.
Hon säger att klassen har pratat om miljö, och då har de kommit fram till att det är bättre att äta mat som inte har transporterats så långt.
Jörnkökets nedläggning: Minst 50 jobb hamnar i stor rockadSå ska skolköken få sin mat - alla ska inte laga självaSista rycket i Jörnköket - läggs ner i höst