Om det vore en vanlig industri skulle Anders Linnakangas mest oroa sig för störande buller och damm.
– Men här är jag mer orolig för att farliga giftmoln ska driva in över bostadsområdet vid olyckor eller brand, berättar han.
Det är en diger lunta med yttranden som handläggaren Enar Nordvik nu har att studera. Totalt handlar det om närmare 70 sådana.
– Det är ovanligt många för en detaljplan och visar på ett stort engagemang från de närboende. Yttrandena innehåller många bra tips, säger Enar Nordvik.
Men det finns också stark kritik mot satsningen på ett industriområde på Näsudden och också kritik mot hur kommunen skött informationen till de närboende.
Anders Linnakangas är en av dem som Norran Affärsliv möter vid Rudtjärnen som kommer att försvinna om industriområdet byggs enligt förslaget till detaljplan. I sin firma arbetar han bland annat med kärnkraftsäkerhet och Anders menar att industriområdet placerats alldeles för nära samhället.
– Jag tycker att kommunen redan i detaljplanen ska ta hänsyn till att det är farligast tänkbara industrier som kommer hit och därför ha ordentliga avstånd till närliggande bostäder. Det räcker inte med ett avstånd på cirka 200 meter som nu är fallet, säger han.
Anders Linnakangas är kritisk till att miljökonsekvensbeskrivningen som ingår i detaljplanen inte innehåller någon riskanalys för boende i Skelleftehamn, förutom hur de påverkas av bullerspridning och anser att kommunen bör pausa processen och göra en grundlig riskanalys.
Han är också kritisk till vilka som fått information om den nya detaljplanen.
– Det verkar som riskområdet som kommunen ritat upp är väldigt snävt, cirka halva småstugeområdet. Ur ett demokratiperspektiv är det allvarligt att större delen av Skelleftehamn inte blivit informerade om kommunens planer och då är risken stor att de inte kunnat skicka in sina synpunkter på planerna, säger Anders.
Här får han medhåll av Olaf Schneider, också boende i närområdet, som tycker att de boende fått alldeles för kort tid att yttra sig över detaljplanen.
– För mig känns det som om kommunen kanske inte har något stort intresse av att få våra synpunkter och anser demokratiska processer mer som ett hinder än som chans till förbättring.
Informationen som Olaf fick på mötet skrämde honom rejält.
– Jag fick känslan av att kommunens projekt försöker kasta Skelleftehamn tillbaka till 1950-talet när man inte brydde sig så mycket om natur, miljö och människor.
Liksom Anders Linnakangas och Olaf Schneider har Martin Bäckman, som också bor i närområdet, inget emot utbyggnaden av hamnen. Men när det gäller utformningen av industriområdet som presenteras i förslaget till detaljplan har han många synpunkter.
– Varför inte börja längst österut och gå inåt i den takt som efterfrågas. Jag tycker inte att man ska röra berget och Rudtjärnen utan bara genomföra de etapper där dessa inte berörs, säger Martin.
Han har också ett drastiskt alternativ som återkommer i flera andra yttranden.
– Lös in hela småstugeområdet med 60 hus, vilket skulle kosta cirka 75 miljoner kronor. Då kan man bullra på så mycket man vill, avslutar Martin Bäckman.